JanCarlo

… förmågan att ändra åsikt skiljer oss visa från de envisa …


Lämna en kommentar

Händelser jag minns (När jag blev misshandlad)

Vi satt en gång för cirka 15 år sen i en bil på väg hem från en spelning med ett tyrolerband. Chauffören, en lysande trumpetare, till professionen polis. Av sådant kroppsligt format att få skulle våga ta upp kampen. Tiden var lång. Motorljudet sövande i den tilltagande skymningen. Samtalet kom in på brott i Kristianstad. Fick reda på, utan att namn nämndes, att det finns en person i staden du skall akta dig för. Är helt galen slår utan orsak. Känner ingen smärta själv. Hade bland annat nyligen på sin meritlista en misshandel av en späd äldre kvinna. När polisen kom menade denne hjälte, sandlådeaktigt, att det var hon som började…..Fick en liten utseendebeskrivning…..och tänkte inte mer på det …..förrän.

En studiedag på musikskolan. Lunch på restaurang Kvarnen. Går mot Södra skolan genom Tivoliparken, sakta och fridfullt. Luften som den bara kan vara en dag i gränslandet mellan september och oktober. Lätt att andas. Löven vackert gulröda snart tackande för sig denna sommar. Änderna levande sitt vanliga händelsefattiga liv. Harmoni är min följeslagare. Då någon med galen blick i uppspärrade ögon rusar fram mot mig. Hinner tänka ” Det är HAN!” Sen smäller det. Känner hur det snurrar i huvudet. Men står upp. Tar alltså inte räkning för att tala boxarspråk.  Hur näsan blöder kraftigt. Glasögonen faller till marken. Första reaktionen. Rädda glasögonen, de gick väl inte sönder……Sen….. Sånt här händer inte mer än i nyheter i tidningar, absolut inte mig…..Rör  mig chockad mot centrala staden åtföljd av han som är vem jag trodde han var. Som ömsom hotar, ömsom ber mig att inte polisanmäla. Lyckas frigöra mig……tack löparträning om än det var ett tag sen.

Går mot Södra skolan. Folk jag möter springer åt sidan, viker undan.  Se där vad ett blodigt ansikte kan skrämma. Träffar kollegorna. Tvättar av mig och cyklar hem.

Telefonen ringer. Det är polisen. Jag har inte anmält men en kollega som sommarjobbat på häktet förstod vem jag råkat ut för och anmält. Min beskrivning av gärningsmannen menar polisen är perfekt. Den att han var mycket lik en känd brottare.

En notis i Kristianstadsbladet dagen efter. Öm näsa och svullna läppar. Klarinetten får vila.  Berätta för den….berätta för den..Vad hände?  Vet du vem han är?  ……Vittnesmål från många som också kommit i kontakt med den personen som naturligtvis borde vara omhändertagen.

Rättegång. ”NN förnekar”, säger en lismande advokat. (”Förnekar” är det ord advokater använder mest)  Men NN döms till fängelse för vilken gång i ordningen?

Många gånger såg jag honom senare i livet. Alltmer förfallen. Allt mer ofarlig. Tills drogerna till slut segrade över honom.

Ps. Det tog ett antal år innan jag inte kollade vem jag mötte. Beredd att försvara mig.

 

Annonser


3 kommentarer

Klubbfärger. Heliga för mig. Men för klubbarnas ledning?

I går upplevde jag det där så omtalade. När tålamodet tryter och Droppen får bägaren att rinna över.

Jag befann mig i Madrid. Såg ett av fotbollsvärldens många stads-derbyn. Ett av det mest prestigefulla. Nu på Atletico Madrids nya imposanta arena. Kände för en resa till den sagosköna Neapelbukten en stund. Där spelade samtidigt ledaren av italienska serie A mot det storsatsande AC Milan. Lätt gjort. Bara en liten rörelse med pekfingret så….Det var nu kvällens välbehag ersattes med ilska…..

Satt en stund och undrade. Har jag kommit fel? Vilka är Milan och framförallt, vilka är SS Napoli? Dom spelar ju i vackert himmelsblått. Men?  Försökte identifiera spelare. Insåg det oerhörda att Nu är inte ens hemmadräkterna heliga längre för vissa klubbar. Såg två lag som spelade så långt ifrån sina klubbfärger det går att komma. Varför?

Jag har irriterat mig länge på det. Det där med onödiga dräktbyten på bortaplan eller i matcher som inte gäller den ordinarie ligan. Men att hemmalaget bytt har jag bara sett en gång tidigare. Då ,när AIK i en Europamatch spelade i tröjor som nästan var identiska med lagets som de mötte !!!!!. Jag har hört argument som : TV kräver att lagen inte ser för lika ut. Skitsnack….Har sett åtskilliga tröjbyten där det blivit svårare att i TV skilja på lagen än om spelarna burit klubbens klassiska dräkt.  

Allt handlar om pengar. Om att sälja sin själ. Fick för längesen en MFF-anställd efter ett långt meningsutbyte att erkänna med följande replik. ” Det ligger lite ekonomi i det också”.

För visst är det så….Supportrar skall köpa ”bortatröjor” (Borde heta utbyteströjor eller rent av ekonomitröjor) Cuptröjor, CL.tröjor, EL-tröjor, Jubileumströjor………och….vad kommer sen?

En av de värsta syndarna är mitt engelska favoritlag, Arsenal. Men även mitt hjärtelag MFF lämnar alltför ofta sin klubbsjäl kvar i staden Malmö när bortaplaner besöks. MFF bör byta endast mot lag i blått och vitt. Ja, möjligen när vi nästa gång möter Real Madrid på bortaplan. Alltså helvita lag.

Visst vill även jag så klart att MFF:s ekonomi blir konkurrenskraftig. Men inte till vilket pris som helst. Blir nästa steg att överge 51% regeln. Att låta oligarker och shejker ösa in kapital mot att……..?

Så låt inte dessa sånger/ramsor klinga falskt. De som bygger på klubbens färger, klubbens själ.

Blå blå är färgen vår. FF tar guldet även i år. Ingen himmel är så blå som min. Blått ett lag. Framåt Malmö. Heja di blåe. Kämpa på himmelsblå.  ……………

Och för andra lags supportrar hoppas jag att denna känsla för sin klubbs färger finns lika djupt i sina själar.

SLUTA ATT BYTA DRÄKTER  DÅ DET INTE BEHÖVS. (Snygga ,som här, eller inte)  LÅT INTE MAMMON SEGRA ÖVER IDEALITETEN.


13 kommentarer

Bloggubbens funderingar( Varför reagerar jag så? Varför händer det jag reagerar på?)

Vi har väl alla råkat ut för det? Vi som lever i tekniktiden. Vi som gjort oss beroende. Inte av alkohol, narkotika eller nikotin. Men av komplicerade TV-apparater och Dator. Vi som med möda lyckat knappa oss fram för att sitta  i  timslånga teleköer till supporter för att få hjälp. Vi som hört den unga generationen prata obegripligt. Vi som legat på golvet och dragit ut kontakter, klickat här, klickat där, klickat, klickat, hoppats..hoppats…..Känt irritationen växa hos den från början vänliga support-hjälparen.  Märkt att han aldrig pratat med någon dummare. Varit nära att be denne lista ut vad subdominantens subdominantsparallells dominantparallell  i eississ dur heter…….Eller åtminstone räkna upp de fyra sädesslagen. Men gjort vågen av tacksamhet när allt fungerat igen…..

I går var en sådan dag.

Jag var utestängd från Facebook. Vilket i vår tid är lika med utestängd från världen. En ny teve med internet blev en viss räddning. Där fungerade Facebook. Men besvärligt att sköta. Märkligt/obegripligt i min värld.

Datorn fungerade som vanligt. Men! Facebook visade bara en smal remsa i bildens överkant. Andra funktioner helt låsta. Tankar…..Tankar…..Varför? Varför? Försökt med allt. Kontakter ut och in och ut och in….Utan att något hände……Klickade här och……..och…..Men FB lika rigid, lika låst…..Varför?

Tankar.

Nu måste jag köpa ny dator. Det har jag inte råd med just nu. Finns det någon kunnig jag känner? Får nog kontakta professionell hjälp. Där försvinner en del av den påvra pensionen. Och går det att åtgärda?  Ilska. Irritation. Depression. Jag måste ju kunna svara den och den….ingen får tro jag är oartig….eller rent av?   Nej, jag lever…om än i mörker..Och hon fyller år. Väntar säkert på just mina gratulationer.

Efter en natts sömn med datordrömmar öppnade jag maskinen utan hopp….ja….ett litet….men….det sista som överger människan är som bekant…hoppet….  OCH ! Mirabile dictu ! Facebook fungerade…..Men! Varför? Lever en dator? En TV? Sitter där en liten gubbe inne som är snäll ibland och jävlas ibland? Min förvåning är monumental. Och varför reagerar jag som jag fått en livshotande sjukdom bara för att jag inte kommer in på Facebook? Det är sjukt. Måste bättra mig. Hoppas jag……tills…..tills….

 

Men är lika frågande som Viktor Rydbergs  tomte. VARFÖR? Om än ett gladare varför? I dag…Än så länge……


2 kommentarer

Krogar. (Kockska Krogen/Årstiderna Malmö)

Den som befinner sig i den svenska fotbollshuvudstaden , vilket som bekant är den skånska huvudstaden, vilket som bekant är Malmö. Och där känner ett behov av något att äta. Gärna då i historisk miljö. Centralt beläget. OCH! Med en plånbok som tål att tunnas ut en aning. Sök då upp ett vackert hus beläget på Stortorget. ”Årstiderna” heter krogen i dag. (Inspirerad av Vivaldi? Nja. ) Gå ner för en trappa och ni inträder i ett Malmö för längesen. I vindlande källarvalv mysigt upplysta. Sätt er ner. Beställ in lämplig dryck och sjung i ert inre den sång som är naturlig i miljön. ” Im tiefen keller sitz ich hier”.

Jag har aldrig varit i krogen ”Årstiderna”. Bara stått, likt kusinen från landet, och läst menyn. Insett att…..När jag vunnit på tips så…….. Mina besök im tiefen keller är från dagar då namnet var Kockska Krogen. En klassiker i Malmö som även förekommer i skönlitteratur.

Två tillfällen att minnas. Åt där en gång en renfilé så himmelskt god att mina tankar gick till samerna. Att jag önskade att deras ständiga krav på utökade marker för sin rennäring skulle hörsammas. Att nationen aldrig kan få för många renar. Började nästan att jojka.

Så var det den där dagen som är så högtidlig. Som skall firas. Antingen med något stort på hemmaplan eller en resa som det sparats till länge och väl. Då när vi fyller 50 år.

Själv hade jag tänkt fira med middag för de närmsta. Hustru, föräldrar, svärföräldrar. Och då naturligtvis på en av uppväxtstadens gyllene krogar.

Sitter där och ser bort mot entrén. Pulsen ökar. Ser min käre kusin från Skanör Gert Lindal anträda lokalen. Detta är en kupp, var den omedelbara tanken. Nu blir jag kidnappad. Huva över ansiktet.  Placerad på en färja eller ett flygplan. Bortförd för att aldrig mera återkomma….Men han var där i arbetes vägnar. Dock inte helt oviss om min närvaro och bemärkelsedag vilket överlämnandet av vinflaskor visade……och…maten var god det minns jag trots att det snart är 28 år sen.

På den tiden när notan kom in var den diskret förpackad i en speldosa. Då denna motvilligt öppnades hördes på klockspel en melodi. Minns inte vilken. Men kanske något passande som ; ” Nu är jag pank och fågelfri”. ”Om jag hade pengar”. ”Skänk en slant till en fattig speleman”……Eller ? Nån som minns?


2 kommentarer

MFF fotboll. IFK Kristianstad handboll. Så många likheter.

Jag minns en karta över Skåne, presenterad på tåligt pappunderlag, som fanns under min skoltid i Malmö. På den, långt, långt uppe i norr kunde jag läsa att det fanns en stad som hette Kristianstad. Där hade jag aldrig varit. Så heller inte mina annars så beresta kamrater vilka likt mig varit i Skanör och Törringelund. Att den där staden i periferin var en stor garnisonsstad visste jag inte. Knappast heller vad en garnisonsstad innebar. …….Men en sanning var uppenbar för mig då när mitt idrottsintresse var monumentalt. Då när slutet av fyrtiotalet och början på femtiotalet öppnade mina ögon för sportens värld…….Kristianstad var lika med handboll. Om det kunde jag läsa i all den sportlitteratur jag ständigt jagade.

Historiska likheter mellan de båda klubbarna.

De föddes 1899 och 1910. Båda blev mästare för första gången i början på fyrtiotalet. Blommade ut några år senare. Stod i nationell särklass just de åren som jag än i dag bär närmast hjärtat och klarast i minnet. Tekniskt spel var deras adelsmärke. För den äldre kristianstadsbon är namn som Moberg, Stockenberg , Sjunnesson med flera, lika sakrosankta som att generationskamraterna i Malmö aldrig glömmer ”Gripen”, Stellan Nilsson, Egon Jönsson , Calle Palmér, Kjell Rosén och…och….och…. och….Under dessa år lades en grund, skapades en kultur för städernas huvudsporter. Något som går i arv till generation efter generation. Som blivit städernas identitet och färger, den himmelsblå och den orangera.

Historiska skillnader.

MFF:s historia har varit stabilare. Äger 20 mästerskap i en större sport. IFK har hämtat guld 7 gånger.

Men det är under senare tid jag tycker mig finna flest likheter.

170527 Kristianstads spelare jublar efter att de vunnit SM-finalen i Handbollsligan mellan Kristianstad och AlingsŒs den 27 maj 2017 i Malmš.
Foto: Ludvig Thunman / BILDBYRN / kod LT / 35334

I skrivande stund är de båda outstanding i sina svenska ligor. Kanske till och med För bra för att komma skärpta ut till den stora världen. Det är ju så att när dörren stängs i det trygga hemmet och resans mål är Champions League, då är avslöjandets grymma verklighet ett faktum. Visst, båda är med då och då. För MFF:s del är det en betydligt mer hårdknäckt nöt att få vistas i solen. Den sol som bränner lite för hårt på våra svenska suveräner. Då glädjen över svensk överlägsenhet devalveras en aning. Det är min största förhoppning om ljusare tider även när motståndet är utanför rikets gränser.

Nu uppmanar jag alla Kristianstadsbor att, antingen sluta att läsa. Eller inte döma mig för hårt. Jag skall svära i kyrkan. Jag skall utsätta mig för risken att bli persona non grata i den stad jag snart bott i 60 år? Kanske få stänga in mig, eller likt Fantomen vandra maskerad på boulevarder och torg ?

De 15 uppväxtår jag var Malmöit och hängiven MFF:are lever kvar lika starkt ännu. De 56-57 år jag haft mitt hem i Kong Christians stad har gjort mig till Kristianstadsbo. Utom när det gäller sport. Jag bryr mig inte så mycket om hur det går för IFK (förlåt…förlåt…förlåt) Jag har aldrig varit i Arenan utom när jag repeterade musik med Mats Rondin. Jag var i den gamla ”Korridoren” i unga år och  lade grunden till hörselnedsättning.  Jag har vunnit en Mallorca-resa i en korpstafett där Åke Moberg var en i laget. Men…..jag blir ingen IFK:are på riktigt…..må jag få syndernas förlåtelse den dag det är dags.

Fast vem vet? Jag är bara 77 snart 78 år. ”Piraten” bättrade ju sig på sitt yttersta.

Ps. Jag har aldrig varit i Naturum heller….så de så….Men Kristianstadsbo är jag.


Lämna en kommentar

Städer jag besökt. Del 14. (En fyrklöver i Tyskland och Frankrike. Elssas/Alsace.)

Bussresor är bekvämt omhändertagande. Bara att åka med. Titta ut genom fönstret. Sova lite. Låta guiden sköta det mesta. Föga äventyrligt kanske, men passande för en pensionerad trygghetsfundamentalist som jag med åren blivit. Därför tog jag plats i en buss på väg mot de goda vinernas rike. I Malmö öste ett kallt regn ner i sällskap med den så vanliga hårda vinden i staden. Det var 2016 när oktober närmade sig november.

Trier.

Efter ett ”sovuppehåll” någonstans i mitten av Tyskland angjorde sällskapet den första idyllen under resan. Tyckte mig vandra i en svunnen tid. Väntade att få se kejsar Augustus komma i all sin prakt. Få se Karl Marx sitta på en inrökt kneip och göra upp planer med likasinnade. Planer som skulle få konsekvenser för vår historia. I väntan på detta, som jag för sent ute för att uppleva, måste traktens berömda öl smakas. Bitburger en favorit. Trodde att nu har jag sett det finaste under den här resan,,,,,men snart väntade.

Colmar. (Med  närliggande orter)

Infarten är värdig. Frihetsgudinnan hälsar besökarna välkommen. ( Skaparen av originalet kom från Colmar. Här finns en mindre replik). Stadens äldre del får Trier att nästan framstå som en grå lite strängare plats på vår jord. Det är som att befinna sig i sagans fantasivärld. Som teaterscenerier. Precis som alla mindre orter belägna i närheten. Som att gå hand i hand med välbefinnandet. Så långt ifrån vårt svenska miljonprogram det går att komma. När horisonten öppnar sig i gläntor mellan de vackra husen skådas vinodlingar kärleksfullt omfamnande sin ort . Välskötta plantor väntande på att tagas om hand av stolta yrkesskickliga odlare. Väntande på att ge oss människor smakupplevelser och livsnjutning.

Strausbourg.

En utflykt dit med härlig båttur till denna för Europa så betydande stad hinns med. Oändliga köer till katedralen så…….inte denna gång.

Heidelberg.

” Ich hab mein herz in Heidelberg verloren”.

Och det är svårt att inte förlora en del av sitt hjärta här.  Även i denna stad regerar vällusten. Krogar trängs med varandra. Jakten på en bratwurst som den bara kan smaka i Tyskland slutar lyckligt. Vår svenska drottning föddes här vilket  är en stolthet för infödingarna. Neckar rinner fridfullt betraktande lyxvillorna vid dess kant. Välståndet är närvarande. Men en buss med sträng tidsperfektionistisk reseledare väntar……vi måste norrut. Hem till hösten och vintern.

I resebroschyren beskrevs resan som en ”vinprovarresa” Och visst. Ett flertal vinodlare besöktes. Underbara smakupplevelser. Konverterade från rödvin till vitt vin. Viner från Alsace är en skänk från ovan.

En skänk från ovan var också vädret. Från senhöst i Skåne till sensommar i denna del av Europa. Lägg till detta ett synnerligen trevligt resesällskap. Skratt och diskussioner vid den gemensamma middagen på vårt hotell i Colmar. Därför tack till hela ”Kyriad-gänget”.

Monica och Per. Betty-Ann och Roger. Elisabeth och Rolf.

Bilder.

 


Lämna en kommentar

Peter Löwenbräu Griffin

Gode läsare. Om ni någon gång i livet befinner er i staden Qahog på Rhode Island. Uppsök då krogen The Drunken Clam. Är lyckan med er ser ni en kvartett vars make inte någonsin världen skådat. En fyrklöver som innehåller den halvt förlamade Joe Swanson. Samt, hur skall jag nu uttrycka mig för att vara korrekt? En något mörkhyad man med avlägsna afroamerikanska rötter. Utdelar för säkerhets skull en varning om ni är en dam med anständigheten i behåll. En av kvartettens medlemmar kan ensam få Metoo-uppropet att framstå som en mild västanfläkt. En droppe i havet. Qugmire är allätare när det gäller damer. Och äter gör han ständigt. Han är ett lysande bevis på att leva upp till devisen ”Alla damers lika värde”.  Men! Kvartettens primarie är min hjälte; Peter Löwenbräu Griffin.  

Samtalet vi deras bord kan väl inte betraktas som ” Snillen spekulerar”. Dock fattas inget när det gäller fantasi och kreativitet. Här smids planer få av oss skulle komma på. Avundsjuka belackare skulle kalla deras konversation infantil.  Här ligger världen öppen. Här är hindren låga. Här har ingen stelnat till man, jag menar gubbe.

Peter är till utseendet generöst tilltagen. Ja, någon menar till och med korpulent. Men en rondör som utstrålar jovialisk vänlighet. Det händer att han visar sig naken även för offentligheten. Då kan betraktaren konstatera att en klassisk statys genitalier framstår elefantiasisstora i jämförelse med det Griffin begåvats med.

Släktforskning har kommit fram till att i biblisk tid fanns en Moses Griffin vilken ledde judarnas uttåg ur Egypten. Dessutom en okänd broder till Adolf Hitler vid namn Peter Hitler. Anor av betydelse.

Den egna familjen består av hustru Lois. Vars kvinnliga attraktionskraft får Peter att bli svartsjuk. Till och med när en val pussade henne under ett besök i Sea World. Paret har begåvats med tre barn. Den minst sagt brådmogne lille Stewie. Tonårsdottern Meg. Samt sonen där faderskapet inte behöver någon DNA-test, Chris. Den intellektuellt ledande i familjen visar sig vara en hund. En hund med stor framgång hos mänskliga damer på det erotiska planet. Troligtvis då en hanhund kristnad till Brian.

Oftast hittas familjen i villaidyllen sittande hopträngda i en soffa betraktande något TV-program. Det vore en nåd att stilla bedja om att någon gång få bli gäst i detta hus……men…..men…….vi är många som hoppas.

Till sist. Som tur var hann inte USA-s nuvarande president bygga en mur. Peter föddes i Mexico. Tänk om……Nej…….den tanken förtränger jag.

Ps. Ni som vill veta mer om min idol. Han framträder ofta i TV 6 när alla snälla barn gått och lagt sig. Vilket nog är bra.


2 kommentarer

Händelser jag minns (Aldrig har jag varit så trött. Aldrig har jag frusit så. Som då)

Det var en valborgsmässoaftonseftermiddag. Solen sken. Träden knoppades löftesrikt . Smutsiga krympta snöhögar försökte överleva i några gömda skuggiga hörn dit solen aldrig nått efter en hård vinter. Vi skrev 1957 i vår tideräkning.

Det var tomt på underbefälsmässen på Svea Livgarde den här dagen som inföll så att vi hade en längre ledighet. Jag var 17 år. Hade hunnit läsa såväl Expressen som Aftonbladet i min trista ensamhet när musik-korpral/furir ? Tommy Millheden anslöt i lokalen. Tommy, också han skåning. Från samma ort som självaste Ille Gustafsson minsann. I Svedala stod deras vagga. Tommy, som därtill var en av ytterst få skåningar som kunde prata ”rikssvenska” utan avslöjande av språkrötter. (Varför man nu skall göra det)

” Skall vi åka till Skåne”? Sa han som nyligen köpt en vespa. Solen skiner. Vi har ledigt i fem dagar”. ”Ja så kul. Hem och överraska våra föräldrar”. Sa jag. Något jag aldrig skulle sagt.

På med kronans vita vinterpäls. Luva. Ryggsäck med förnödenheter. Ut från Ulriksdal med vår i blicken och längtan till Skåneland. Vi var unga och räddes ingenting. (Översatt till min tid nu. Vi var dumma och begrep ingenting.)

Bönpallen bjöd inte på ryggstöd. Men vaddå. Spelar ingen roll. Tänkte jag hela vägen lite förbi Södertälje. Framme i Norrköping började ryggen värka lite så där så att…..hur långt har vi kvar kunde jag tänka. Ryggsäcken kändes allt tyngre. Ändan allt mera påminnande om att  en sådan fanns. Mörkret bjöd på kyla som om vintern ville visa oss att än är det långt till sommaren.  Vespan tog sig söderut. Långsamt som bara en vespa kan. Nästan stillastående i uppförsbackar.

Vättern…. Så vacker…….. Så låååååååånnng….. Denna natt. Iskyla. En tilltagande vind från öster pinade min ena kind. Utan känsel i händer, armar och ben. Ryggvärk som en diskbråckspatient. Ögon som ville slutas. Få sova. Vinglade på bönpallen. Hit och dit…Hit och dit…Hit och dit…..Håll dig kvar Carlo……

” Skall vi ta in på hotell i nästa stad”?  Undrade min något äldre kollega.

Men! Efter fika, rast och en begynnande soluppgång tog vi oss genom det oändliga mörka Småland. Anlände Malmö på förmiddagen. Ringde på dörren till föräldrahemmet. Stelfrusen. Knappt vaken. Och sov i ett dygn.

Aldrig har jag varit tröttare än denna natt. Trots att jag tävlat i löpning och varit med om andra ungdomliga äventyr. Ja, till och med cyklat nämnda sträcka.

Aldrig har jag frusit så. Trots att jag upplevt betydligt strängare kyla åtskilliga gånger.

Bild på vespaföraren i betydligt yngre år.

Beställt av A.B.F. Musikskola
Sittande fr.v 1 okänd, 2 Inga Andersson, 3 okänd, 4 Maja Ahl och 5 Majvi Nilsson
Stående fr.v. 1 Bertil Karlsson / Centergård, 2 Bertil Salomonsson, 3 Sven Svensson, 4 Tommy Millheden

 

 


2 kommentarer

Blogggubbens funderingar. När/hur bestämde de sig? De stora konstnärerna när de ansåg sig ha slutfört ett mästerverk?

All stor konst står emot tidens tand. Kommer i generation efter generation att beröra oss som inte blivit genier, men har förmåga att njuta av snillenas skapelser som höjt våra livs kvalitet. Dock undrar jag. När kom de fram till att Nu är det fullbordat. Bättre kan det inte bli. Samt. Skulle  de förbättra/förändra något om de fick chansen i nutid?

Musik.

Är en konstform som är utsatt för tolkningar. Men, inga toner får förändras eller läggas till/tas bort i den västerländska konstmusikens original-presentation. Tempi, styrkegrader, instrumentval och artikulation däremot följer inte alltid tonsättarens partitur.

Skulle Stravinskij  lagt till än fler rytmiska klurigheter i  Våroffer om han hört sitt monumentalverk framföras i vår tid? Hade ”Den femte evangelisten” Bach refuserat någon av Goldberg-variationerna?  Och han. Han som skrev den ljuvaste musik med samma självklara enkelhet som vi skriver vårt namn. Skulle Mozart, om han i dag hörde de ledande klarinettisterna spela sin klarinettkonsert, då insett att nu finns det utrymme för toner som han inte vågade anförtro Anton Stadler?

Litteratur.

Ordkonsten. Som i sitt ursprung måste anförtros översättare för att nå en hel planets läsare. I synnerhet poesin, där orden är ”musik”, kan förlora sin genialitet om……..

” En kejsare måste veta när han skall sluta” Sa han som hade den självutnämnda titeln i Portugallien. Hur kunde maestra Selma veta när hon skulle sluta. Komma fram till vilken som var bokens sista mening? Att vara säker på att nu sätter jag punkt? Om Dostojevskij upplevt det samhällsklimat i vilket vi ständigt får höra att; Att alla människor har lika värde. Möjligen hade då en person som Raskolnikov varit omöjlig för honom?

Bildkonst.

Den enda konstformen där ingen annan än bildkonstnären själ kan påverka det skapade. Där endast betraktarens tolkning avgör intrycket.

Det hade varit en syn. Att se Rembrandt van Rijn, Lionardo da Vinci, Pablo Picasso, Anders Zorn, med flera, återupplivade, befinna sig ett i konstmuseum. Utrustade med palett och pensel. Allt för att…………nu vet jag vad jag skall ändra på. Guernica. Nattvakten. Mona Lisa. Bli lite moderniserade. Lite mer i tiden. Lite mer färg här. Lite annat ljus där.  Lite löftesrikare leende. Fått se hur Zorn, påverkad av moralpaniken, täcka sina kullor med kläder i anständighetens namn. Allt för att inte bli historiskt betraktad som ” Ful gubbe” med sexuella trakasserier i tankarna. Att inte få höra någon sentida släkting till en av modellerna säga att min mormorsmor var en ”Me-too”.

Funderingar.

Det måste vara svårt att komma fram till det ögonblicket då , Sista tonen skrivs. Då punkt sätts i boken. Då penslarna går till vila. Att veta/tro. Nu är det fullbordat. Det som inte går att ändra på när livet tar slut. Som inte går att dra tillbaka. Som kommer att bedömas i sekler av människor. Jag skulle så gärna vilja fråga en Shakespeare. En Beethoven. En Turner…….men.  Det svaret får jag aldrig……….väl? Och! vi är så nöjda med eller utan förändringar.  Ni visste när det var dags. Dags att sätta punkt.

 


2 kommentarer

Allsvenskan 2017. Slutspelad.

1.                Malmö FF                                                                                    64 p

2.               AIK                                                                                                         57 p

3.               Djurgårdens IF                                                                                     53 p


4.              BK Häcken                                                                                              52 p

5.              Östersunds FK                                                                                         50 p

6.              IFK Norrköping                                                                                       48 p

7.               IK Sirius                                                                                                    40 p

8.              IF Elfsborg                                                                                                39 p

9.             Hammarby  IF                                                                                           38 p

10.           IFK Göteborg                                                                                              37 p

11.             Örebro SK                                                                                                  36 p

12.            Kalmar FF                                                                                                   32 p

13.            GIF Sundsvall                                                                                            31 p


14.            Jönköpings Södra IF                                                                                30 p

 


15.            Halmstads BK                                                                                             24 p

16.             AFC  Eskilstuna                                                                                        20 p

——————————————————————————————————————-

Tabellen skön att skåda som så ofta. MFF gick loss tidigt. Synd att inte sista matchen blev lika triumfatorisk som den superba hyllningen efteråt. Och! HAN kom. Men kommer han och avlutar sin karriär i en klubb som han ändå älskar?

AIK bäst i stan också som så ofta. BK Häcken bäst i stan som så sällan. ÖFK orkade inte riktigt med ett tvåfronstskrig. Men se upp nästa år om inte laget blir sönderköpt. IFK Norrköping stabila utan att glänsa. IK Sirius en positiv nykomling. Fortsätter framgångarna när nykomlingsyran blir till vardag?

Besvikelser.

IF Elfsborg. Hammarby IF. Örebro SK och Kalmar FF. Tror nog att såväl klubbledningar, spelare och fans hade väntat sig mer.

Fiasko pyramidal.

IFK Göteborg……..varför?  Inte ens klubbnamnet framkallar respekt längre. Sista matchen. Hemma mot Sundsvall 0-3..!!!…men matchfixning?…..Nej det vill jag inte tro.

De som får lämna (kanske i ett fall.)

J- Södra i kval mot TFF. Skåne skriker efter fler lag i Allsvenskan. Men Södra vill något annat och lyckas med det.

HBK har varit ett lindansarlag länge nog. Och Tack och farväl för eviga tider AFC Eskilstuna. 800 åskådare i sista matchen kanske menar något annat.

 

De va de” Sa ofta en man som sällan använde de stora orden efter segrar. En ikon i staden Malmö. Bosse Larsson. Så jag instämmer i kungsorden och summerar säsongen med. Skrivet med mössan på

De va de.