JanCarlo

… förmågan att ändra åsikt skiljer oss visa från de envisa …

Malmö FF:s guld (Del 7)

4 kommentarer

Så klart att inte en spelare som Bosse Larsson undgick kontinentens storklubbars intresse. Ingen MFF-fågel har väl varit ett mera eftertraktad byte. VFB Stuttgart hade det mest frestande erbjudandet. Till Tyskland flög även Bosses servitör och väpnare Lasse Granström.  Det jag än i dag inte kan begripa är att inte Karlsruhe eller Stuttgart köpte de båda tillsammans. De båda hann med nio matcher för MFF säsongen 1966 innan de vinkade farväl till klubben och staden de båda älskade. Och därmed vinkade MFF också farväl till guldet det året och vi var många som trodde att vaskningen av den ädlaste metallen nu skulle uppleva ännu en lång period  utan fynd.untitled

MEN. Det blev år 1967. Ett märkesår för mig, för då jag blev medlem i Malmö Fotbollförening. Ett väl valt år att bli himmelsblå mer än i hjärtat. Nu blev jag klubbkamrat med mina idoler på planen. Samhörigheten blev om möjligt än starkare. Och medlemskortet visade jag med stolthet för de flesta som kom i min väg.

Ingvar Svahn kommer på vänsterkanten slickande sidlinjen, med krita på vänsterkängan. Går förbi en, går förbi ännu en. Tittar upp slår ett skruvat inlägg och där står Dag Szepanski och gör mål. Så enkelt. Så vanligt i den MFF-era vi nu går in i. Värvningen av Szepanski från Bromölla var en av de bästa MFF någonsin gjort. Han var, det som vi kallar en ”måltjuv”, i ordets rätta bemärkelse. Sällan kanonskott. Sällan så kallat vackra mål, men alltid på plats för att få in bollen dit den hörde hemma: i motståndarnas nätmaskor.untitled

Redan i premiärmatchen 1967 presenterade MFF denna återkommande välklingande melodi. När AIK besegrades med 2-1 var det Svahn och Szepanski som gjorde MFF:s mål.

Matcherna fortsatte detta år 1967, och fortsatte att göra mål, gjorde också Dag Szepanski. En annan kommande måltjuv föddes samma år ; Niclas Kindvall.

Den tjugonde augusti kom det långväga besök till Malmö Stadion. IFK Holmsund hade blivit allsvenskar efter de slagit Prawitz Öbergs Gunnarstorp i kvalet. Ett kval där Holmsund på en leråker med fysisk kraft kämpade ner det skånska laget. Huvudstadens sportsidor vara saliga, och lyrorna var strängade i ljusaste dur, när de berömde och jublade över att den  norrländska fysiken visat sig överlägsen den skånska tekniken.

Nu kom dessa kraftatleter till Malmö Stadion. Till en grön välklippt gräsmatta. Till en plan där bollen rullade och ställde krav på tempo och teknik. Szepanski gjorde 3 mål. Svahn, Jörgen Ohlin, Ulf Kleander, samt Anders ”Puskas” Ljungberg vardera ett innan gästerna generöst bjöd på ett mål i den buren där det var möjligt för dem att göra mål, den egna.

Sista matchen spelades på bortaplan mot AIK och vanns med 4-1, men redan i hemmamatchen mot IFK Göteborg i näst sista omgången säkrades guldet efter att ha spelat 2-2 mot de pyjamasklädda.

Malmö FF var nu inne i den långa framgångsrika ”Duran-eran”: Det innebar hårdare träning än någonsin, särskilt för de yngre spelarna, har Puskas berättat. Det innebar snudd på renlevnad för spelarna, nåja. (Antonio hade till och med synpunkter vad som skedde i en MFF-spelares sovrum tillsammans med sin älskade, och de flesta skadade betraktades som simulanter. Men allt med klubbens bästa i sina tankar) Det innebar fler kommande guld även om det nu skulle dröja till 1970.

Fakta. 1967

1. Malmö FF       22  14    5     3           53-21         33

Bästa målskytt       Dag  Szepanski        22    mål.

Högsta hemmapublik   HIF   den   24/9      29280 ( publikrekord)

Ps. Dag Szepanski var för en tid sedan gäst hos ”Fotbollföreningens Vänner” och visade sig vara en nästan lika god entertainer som målskytt.

1967

4 tankar om “Malmö FF:s guld (Del 7)

  1. Härlig läsning. Och det finns 13 guld kvar att skildra. Eller 23 om man ska vara noga. 13 allsvenska och 10 SM.
    Alla allsvenska segrarlag fick ju inte kalla sig svenska mästare. Inte ens GAIS efter att ha vunnit den första allsvenskan 1924. Den extra förgyllningen lades till säsong senare.

  2. Kommer att skildra samtliga seriesegrar.
    Blir lite mer för en grafomanisk pensionär att göra då.

  3. Angånde min kommentar till 6:e guldet. jisses var det så mycket folk på HIF matchen. Och vi körde till höger.
    Konstigt att jag inte har några minnen från bilfärden och icke minst Malmö trafiken, rörigt och på ”fel” sida.
    Vad jag däremot nu erinrar mig är att jag vid tiden för matchen redan gjorde min första repmånad på A3, sannolikt utan musik.
    Sen fick visst Dag en bokstav för mycket i sitt efternamn, jag ber om ursäkt.

  4. Är säker på att Dag förlåter dig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s