JanCarlo

… förmågan att ändra åsikt skiljer oss visa från de envisa …

Klarinettister som inspirerat mig (Del 4) USA

Lämna en kommentar

Det ringde på dörren en sen kväll i Los Angeles till hemmet där Mitchell Lurie då bodde. (Luries klarinettspel kan höras i de flesta Disneyfilmer från äldre tider). Den som satte sitt finger på ringklockan var inte vem som helst. När Mitchell öppnade dörren möttes han av ett mycket känt ansikte tillhörande ”The King of swing” Benny Goodman. I ena handen höll Benny en resväska. ”Du måste hjälpa mig Mitchell”, sa Benny. ”Jag skall spela in musiken till filmen om mitt liv och måste hitta det absolut perfekta röret”. Väskan var full av nyinköpta klarinettrör (Goodman var ju en förmögen man) På klarinettmunstycket fanns det röret som Benny spelat senast på. En hel natt höll de båda på och testade rör efter rör. När Goodman i gryningen begav sig av hade de kommit fram till att det bästa röret var det som redan satt på munstycket.

(För den eventuellt oinvigde läsaren. Röret-klarinettröret är den lilla träbit som är den viktigaste delen på hela instrumentet. Den på vilket livet hänger. Den träbit som orsakat nervsammanbrott och magsår. Samt tom plånbok.)

Detta hände i mitten på femtiotalet. Och filmen om Benny Goodmans liv såg jag om och om igen, utan vetskapen om vilken rörmöda den hade orsakat. (Som Benny Goodman sågs Steve Allen som var väldigt porträttlik.

Benny Goodman . Eller Benjamin som han egentligen hette. (1909-86)untitled

Hur många har inte Benny Goodman inspirerat till att välja klarinetten? Jag är en av dem. Det svängde om Benny. Han musik var lättlyssnad men utan att göra avkall på kvaliteten. Han var stilbildare och helt klart sin jazzepoks största namn. Den samtida Artie Shaws musik nådde inte lika stora lyssnarskaror, den var inte lika ”hårdsvängande”, men väl av samma musikaliska dignitet. Goodman började likt Putte Wickman att spela klassikt i mogen ålder. Fick musik tillägnad sig av bland annat Bela Bartok. Började ta lektioner av engelsmannen Reginald Kell som fick honom att börja spela med dubbelläppsambis.

Jag vågar påstå: Att än idag, om frågan ställs till människor i hela vår värld, gällande vem som är den mest kände klarinettisten någonsin så blir svaret: Benny Goodman. Eller som Putte Wickman sa. Benny Goodman put all  the money out of the clarinet.

Stanley Drucker   (1929-)untitled

Drucker blev redan 1948 medlem i New York- Philharmonic !!!! Och 1960 utvald till den virtuosa orkesterns soloklarinettist. Han blev Leonard Bernsteins favorit på instrumentet, och deras gemensamma inspelning av Nielsen-konserten med NYP, räknas som den definitiva tolkningen. Helsingborgs symfoniorkester har under långa tider haft den goda smaken att anlita världens stora blåsare som solister. Så en magisk kväll i Sundets pärla satt jag och lyssnade när Drucker spelade von Webers Concertino, samt Coplands klarinettkonsert. Den konsert som var tillägnad Benny Goodman. Det berättas att när Goodman fick solostämman av Copland blev han förfärad. Skrev till Copland att så högt kan jag inte spela på klarinetten. Jodå, svarade Copland. Jag har lyssnat på dina improvisationer och där spelar du upp till fyrstrukna E. ( Se där vad som händer när ögat upptäcker alla dessa hjälplinjer.)

Stanley Drucker uppehöll soloklarinettstolen i New York Phil. till 79 års ålder !!!!

Richard Stoltzman   (1942-)  Klarinettens Enfant Terribleuntitled

Få, om någon klassiskt skolad klarinettist, har en så personlig spelstil som Stoltzman. Ingen som hört honom kan ta miste på att det är han som spelar. Benny Goodman blev hans mentor och Stoltzman själv är en inte oäven jazzklarinettist.  Han har också, likt flöjtisten James Galway, spelat in populärmusik som gjort att fler människor fått upp ögonen för klarinettens uttrycksmöjligheter. Stolzman är en av mina absoluta favoriter på instrumentet.

Eddie Daniels  (1941-)untitled

Daniels är något så pass ovanligt(det finns fler instrumentalister) som en världsstjärna på såväl klassiskt som jazz. En kväll i Tivoliparken i Kristianstad, under stadens jazzfestival, var en afton att ta med sig i klarinetthjärtat. Eddie Daniels bjöd på musik från Goodmans repertoar. Och som han gjorde det.

USA är ett stort land. Har fantastiska orkestrar och klarinettister. Många av dem har jag lyssnat till. Spelstilen är lika olik som landets folkslag och stater. Det går knappast att säga att det finns en amerikansk klarinettskola. Några som jag lyssnat extra mycket på är:

Larry Combs. Charles Neidich. Ricardo Morales. Harold Wright. Buddy de Franco. David Shifrin. David Krakauer. Robert Spring. och…..och…..och……och……och …..

Och fler kommer det med säkerhet att bli.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s