JanCarlo

… förmågan att ändra åsikt skiljer oss visa från de envisa …


8 kommentarer

Dagboken 21/2 Kristianstads FF- Hammarby. (Svenska cupen)

Den här dagen i mitt liv kunde börjat bättre. Det där drabbade mig som jag inte kan kontrollera. Som är för mig obegripligt. Som gör att jag känner mig isolerad från civilisationen. Nästan som om jag inte längre var i livet……….Internet fungerade inte.

På radion under frukosten hördes en klämkäck dam leda programmet ”Ring så spelar vi”. Hon var glad, positiv och påfrestande. Jag var….Sur, orolig, arg och nervös.untitled

Ringde till Telia och fick tröst.images Det skulle ordna sig. Snart skulle jag åter vara i livet. Det stämde. Jag återuppstod. Ute på Facebook igen. Kontakt med mailen och fotbollsvärlden.

Klockan 13.00 startar hon som har nationens ok på sina axlar sitt första lopp i  Falununtitled. Jag avstår upplevelsen och sätter mig på cykeln med destination Kristianstads Idrottsplats.imagesZDT9OGWT Där skall det spelas cupfotboll mellan Kristianstads FF och Hammarby IF. Svenska Cupen: denna tävling som aldrig tycks hitta sin optimala form och som har så svårt att vinna kärlek hos svenska fotbollsvänner, samt spelare och tränare: Varför?

Klockan är 13.15

Cyklar i ett allt mer tilltagande regn mot idrottsplatsen. Vädret denna februaridag kunde betraktas som det första milda vårregnet om vintern varit kall. Nu känns det mest som en lång fortsättning på en evig höst.

Framme vid idrottsplatsen. Möts av grönvita halsdukar vart jag ser och går. Många av ”Bajen-halsdukarnas” ägare pratar skånska. Hela södra Sveriges poliskår verkar också finnas på plats. Kan inte påminna mig att jag någonsin tidigare sett ett enda exemplar från ordningsmakten när det spelats fotboll i Kristianstad.

Drygt 1800 personer finns på plats. (Hade varit över 2000 om inte Kalla….Om inte vädret…)Läktaren fullsatt och tyst. Ja, förutom då den olidligt starka musiken från högtalare. En ljudgröt jag försöker att värja mig ifrån.

Ena långsidan nästan fylld av Bajen-fans,untitled som sjunger ledda av dels en puka, dels en så kallad capo. Denne capo ”dirigerar” framförandet av hyllningssånger till sitt älskade Hammarby. Men varenda stark taktdel envisas han med att slå uppåt. Detta borde vara fysiskt nästan omöjligt. Men visst märks det att ett av svensk fotbolls bästa publiklag gästar Kristianstad. Och bengalerna lyste med sin frånvaro om man kan uttrycka sig så. Tack för det.

Jag ser matchen stående från ena kurvan. Något jag inte genomfört på långa tider. Benen stela men befriade från värk. Spelet är sådär. Visst är den allsvenska klubben betydligt bättre än divison-ett-laget. Men! Skärper inte untitledHammarby sina avslut blir tillvaron i Allsvenskan kortvarig. Att missa öppet mål på någon meters avstånd……..mer än en gång…

I pausen hyllas en legendar i svensk fotboll, målvakten, skåningen och Hammarbyaren Ronnie Hellström.images

Beger mig hemåt efter ha fått se Hammarby ta ledningen med 1-0 när jag tar mig lite våt-småfrusen mot utgången innan matchslutet. Försöker undvika den värsta leran och gyttjan på idrottsplatsen och konstaterar. Staden Kristianstad skriker efter en ny modern idrottsplats. Och, varför inte ett bättre fotbollslag.

Förvånas under hemcyklingen att än verkar en hel del fira jul. Adventljusen nästan bländar mig. Funderar om det är helt olika människor som går på fotboll och handboll i Kristianstad. Den aggressiva ljudstarka ”Snapphanegerillan” på Arenan, kan inte förvandlas till en grå tigande, halvsovande publik på fotbollsläktaren.  Utanför restaurang ”China Wall” står det folk och röker på uteplatsen. Det blir nog snart förbjudet. Sverige verkar ha fått en ny ”Förbudsminister”, vilket får mina tankar att vandra tillbaka till Karin Söder.untitled

I hemmets television fortsätter skidlöparna i Falun. Nu är det herrarna. Lyssnar till expertkommentatorn Blomqvists överentusiastiska stämma. Låter som om han uttalar orden sittande på dass med hård mage. untitledNorge får ingen medalj (!!)

Crystal Palace- Arsenal avlutar eftermiddagen. Det gick bra….med ett nödrop.

Nu blir det snart Arsenal på plats för mig.untitled

Det ser jag fram emot när jag intar position för ännu en natt med goda drömmar och nöjd över att internet fungerar.

Ps. Och som alla vet. Kalla blev trea i norska dammästerskapen . Och Hammarby vann med 1-0.


11 kommentarer

IFK Malmö. Mot himlen eller graven?

untitledFörst vill jag understryka.

Jag har ingen som helst insyn i klubbens inre. Har heller aldrig haft. Mina farhågor är endast hämtade från det jag läst och läser. Och visst kan jag undra: vem/vilka bär ansvaret för den situation som den anrika klubben har hamnat i? Något har i alla fall gått mycket snett. Varför? Kan det ändras? Finnes en livboj?

Förfallet började en oktoberdag 1980. På Malmö Stadion fanns nästan 21000 åskådare. De flesta genuint gula. Majoriteten ville och skulle nu se IFK åter bli ett allsvenskt lag. Fotbollshistoriens klaraste, odiskutablaste straffspark dömdes. Den satte GAIS-aren Sten Pålsson säkert i mål. Ett höstmörker lägrade sig över den gula delen av staden. Ett mörker som ingen gul tydligen hade kraft, förmåga eller ambition att skingra. Som att sticka hål på en ballong vilken inte går att laga.untitled

Nu började raset. Ibland syntes en sol igen. Men snart förmörkades denne. Berg och dalbanan var skakigare än på Tivoli. Allsvenskt kval och Supertettan nåddes ändå. Men division fyra likaså. Återigen; Vem/vilka var huvudansvariga?

När höstsäsongens år 2014 stängdes fanns det åter en tendens till en uppgående sol. IFK Malmö hade avancerat till division 2. Och framförallt. En penningstark, inflytelserik person, som sade sig vara hängiven IFK-supporter, lovade guld och gröna skogar. Nu skulle minsann staden Malmö snart få ännu ett elitlag i fotboll. För några veckor sedan drog sig denne frälsare ur. Varför? ( Varför, är en fråga jag ställer allt oftare i livet) Är hans påstådda anledning till avhoppet relevant? Var han bara en vindflöjel som ratade sin tänkta ”leksak” när den inte var så fin som han trodde?

Nu läser jag att: Årsmötet saknar ordförandekandidat av den önskade kalibern, och andra styrelseledamöter. Upprop om att rädda ekonomin. Supportrar och sponsorer måste förhindra klubben från konkurs. Glädjen över att ha nått en anständigt hög serie har förbytts till hot om livets fortsättning.

Varför bryr jag mig om IFK Malmö? Undrar kanske någon som vet vem jag är. Som vet att mitt fotbollsblod är himmelsblått.

Jag har alltid haft en naiv, fåfäng och förmodligen orealistisk förhoppning, om att åter igen få uppleva ungdomens allsvenska derbyn mellan blått och gult. En fest att än någon gång bli inbjuden till. Ingen annan Malmöklubb kan ersätta den derbykänslan inom överskådlig tid.

Men framförallt vore det förödande för stadens fotbollskultur om ingen gulvit spelare någonsin mer kunde ses på någon av fotbollsplanerna i Malmö. Malmös fotbollsfärger är ljusblått och gult. Ja, även hela fotbollssverige skulle sörja om en anrik förening som IFK gick i graven. IFK Malmö är inte vilken klubb som helst. Bildades 1899. Var den första Malmöklubben i  Allsvenskan. Gick till kvartsfinal i Europacupen. Har blivit två i högsta serien. Ligger på tjugofjärde plats i Maratontabellen. untitled

Vad kan göras för att rädda det skadeskjutna skeppet?

1980 fanns som sagt 21000 åskådare på en gul match. Det är inte så längesedan. Hur många ”gula” finns det i dag?10472681_10203953943758274_1595843528946241608_n Några tusen kanske. Många av dem i hög ålder. Hur många av dessa går på IFK:s matcher? Ett hundratal. (Bilden en av de trognaste supporterna)Hur många av dessa har kapital och vill satsa? Hur mycket fick klubben för Ramadan? imagesOKGL3TPGKan de nu goda relationerna med HIF tillföra något? Eller skulle rent av Malmö FF (som föddes ur IFK) vara intresserade av att göra en akutinsats för att i framtiden få stimulerande konkurrens i staden? Inte som någon farmarklubb, men som en fotbollskulturgärning  för Malmö. Kanske till och med ”Hövdingen” nickar lite instämmande?

Nu hör jag ropen skalla! Skulle MFF rädda den klubb som stuckit kniven i den blå kroppen en gång för längesedan. De som ropar gällast är dom som inte ens var födda 1980. Som har hört/läst att: IFK Malmö representerar allt ont som en MFF:are kan drabbas av. Som inte vet att de båda klubbarna samarbetade om projektet, ”Fotboll på ”Gamla” IP.(Visserligen misslyckat, liksom ett annat senare samarbetsförsök) Och som inte har förmågan att förlåta. De långsintas överstepräster. Och! Jag tror inte det minsta på ärligheten hos de AIK:are som säger sig önska DIF till avgrunden och vice versa. Eller de ”Änglar” som vill utrota ”Makriller”. Vad vore fotbollslivet utan konkurrens? Därför önskar jag detsamma för oss MFF:are.untitled Ja, för hela staden.

Den 26/2 stundar IFK Malmös årsmöte. Sen vet vi mer: Kanske. Men det jag vet är: att utan IFK Malmö blir fotbollssverige en klassiker fattigare.

Senast jag såg IFK Malmö spela var en match på Malmö IP mot Skanör-Falsterbo IF 2013. Låt det inte vara den sista.

 


10 kommentarer

Champions League (Cupspelet 2015)

Äntligen börjar CL igen. Nu återstår endast 16 lag. Nu börjar det stora allvaret. Nu inleds utslagstävlingen. Vinna eller försvinna.untitled

Mitt tips är:

PSG- Chelsea FC    1-1        Chelsea- PSG 3-1.

Shaktar Donetskt – Bayern München  1-2  Bayern- Schaktar  4-0

FC Basel- Porto   2-1  Porto-Basel 2-1—— Straffar.       Segrare Porto.

Schalke 04- Real Madrid  1-3   Real- Schalke   3-0

Manchester C- FC Barcelona  1-1    Barca- Man C   3-1

Juventus- Borussia Dortmund   2-1   Dortmund-Juve  2-2

ARSENAL FC- AS Monaco  2-0   Monaco- Gunners 1-1

Bayer Leverkusen-Atletico Madrid  2-2   Atletico- Leverkusen  2-0

Vidare.

Chelsea. Bayern. Porto. Real. Barcelona. Juventus. ARSENAL Atletico.

Möjliga finalister på Olympiastadion i Berlin.untitled

Bayern. Real. Barcelona. Chelsea. Atletico.

Skall bli extra intressant att följa MFF:s gruppmotståndare.

Låt spelet börja i den förnämsta av klubblagstävlingar.

Släpp in fotbollsvåren.

 

 


9 kommentarer

Mina träningsperioder i livet.

Att träna är medicin för både kropp och själ. Är livskvalitet.

När vi lekte på gården i Malmö så upptäckte jag tidigt att jag var snabbast, spänstigast och starkast av alla i gänget. Klart dominerande när vi spelade fotboll. Helt överlägsen när vi sprang runt kvarteret Blosset. Nåja. Några kenyaner, etiopier, eller närbesläktade bodde inte i mitt kvarter.

Tränade lite halvhjärtat med MAIuntitled under ledning av Hans-Otto Pyk och Kjell Tånnander.untitled( bilden) Vann några medaljer i Lilla DM för Johannes Samrealskolan och blev därför accepterad av den stränge idrottsläraren, ryttmästare John Ask. En sen pubertet gjorde att jag  förlorade mot dem jag slagit tidigare, men som blivit ”män” före mig, och intresset svalnade.

Kommen till Solna, nyss fyllda femton, tog min idrottsverksamhet paus under några år tills EM i friidrott ägde rum på Stockholms Stadion 1958untitled.

De polska storlöparna förledde mig att tro, detta klarar jag också med lite träning. Turebergs IF blev min klubb. Medeldistanslöpning min gren. Och nu förstod jag. Det här är allt annat än enkelt. Det gör ont. Det krävs en vilja av stål för att nå resultat.

Tiden i Tureberg var minnesrikcarlo_tureberg (Jag i Turebergsdräkt på bilden). Kamratanda. Gatustafetter, som Dagbladsstafetten och andra.  Efter flytt till Kristianstad, och klubbyte till KFUM i staden, fortsatte jag att tävla ännu några år. Lyckades nå ett uppsatt mål, att ta mig under 2 minuter på 800 meter, om än knappt. Hann bli regementsmästare på 400 och 1500 meter.

Har så här i efterhand förstått att min träning var fel. Alltför mycket skivstångsträning.untitled Alltför mycket distansträning och för lite tempoträning. Min ambition var mer inriktad på en allsidig fysik än specialisering på medeldistans. Men hade nu blivit beroende av fysisk träning, något som jag är än idag.

Åren i mitten på sextiotalet under tiden på Musikhögskolan hölls fysiken igång med löpning i terrängen utanför förläggningen i Ulriksdal, samt styrketräning på ”Soma Kalon” på Kungsholmen. Åkte till Kristianstad och vann en korp-gatu-stafett för P6 regementslag. Blev korpmästare i staden på 5000 meter. Men där satte jag punkt för tävlingsidrott om jag inte räknar korpspel i fotboll och handboll med P 6-Musik. Kallade ”de vita eleganterna” när vi uppträdde i vår ”Real Madrid-klädsel”.

Men fysisk träning hade blivit ett behov. Skivstång i garaget. (har aldrig gillat gym) Löpträning i närbelägna ”skogen” kallad Björket.Motionsspar (inte jag på bilden från Björket) Alltid med klockan i handen. Kollande tider på olika distanser. Tävlingsjävulen bodde kvar i kroppen. Noterade i en anteckningsbok årsbästa på löpsträckor och andra uppnådda tider. Antalet kilo på skivstången. Förvånades över att jag satte personrekord i bänkpressupprepningar efter fyllda 60. Planerade in träningstider när jag lade schemat för terminen på musikskolan. Cyklade till olika skolor, ibland så långt som dryga milen som till Skepparslövsskolan och Öllsjöskolan. imagesVS34E7W9Jag var en motionsfanatiker.

Därför kändes det skönt den dagen jag bestämde mig för att springa utan tidtagning. Att inte ta i mer än att njutningen överträffade plågan. Att inte försöka jag ifatt framförvarande i spåret, eller få blodsmak i munnen för att inte släppa förbi den unge mannen som tog in på mig. Jag hade äntligen, med ålderns rätt, blivit en njutningsmotionär.

Trodde jag. För nu började något göra sig påmint. Något stämde inte. Det högg till i ljumsken ibland. Haltade så smått under uppvärmningen. Hade svårt att böja mig ner efter skivstången. Höftledsartrosen hade börjat att presentera sig.

Så kom dagen då jag lite motvilligt köpte stavar. Då jag sa farväl till joggning, det gjorde för ont. Mitt första pass med stavar genomfördes med neddragen keps och solglasögon. Trodde alla tittade på mig. Jag Turebergs medeldistanslöpare hade blivit ”Stavgångargubbe”.untitled Staden Kristianstad skvallrade. Detta var oerhört. Väntade rubriker på löpet i Kristianstadsbladet. Ja, till och med att Sydnytt skulle höra av sig. Köpte damcykel. Den där ramen var  nästan omöjlig att få benet över. Som en höjdhoppsribba över två meter. Noterade med glädje att de flesta veteraner också cyklade på damcykel. Accepterade också att jag blivit ”stavgubbe”. Ingen tittade konstigt på mig. Väl?

Men det jag inte accepterade var smärtan och att damer över de 80 gick förbi mig. Jag KUNDE inte träna mig befriad från det onda,vilket jag trodde på länge.

Nu sitter jag här dubbelt höftopererad. Går med stavar långa sträckor i snabbt tempo. Cyklar. Tränar styrketräning med kroppen som viktmotstånd. Armhävningar. Situps.  Benstyrkeövningar. Med mera. Lägger ständigt in små styrkepass i hemmet. Jag är än idag, fyllda 75, en träningsnarkoman. En dag utan motion känns som om förfallet griper tag i min lekamen. Äger bra styrka för min ålder och god kondition. Smidigheten är som den alltid varit, dålig men anständig. Håller vikten som i yngre år.Kan spela långa fraser på klarinetten utan att behöva andas.untitled

Dock har jag livstidsförbud för att jogga. Det kan jag sakna. Löpning får bli i drömmen. Men utan fysisk träning vore mitt liv fattigare. Hoppas att jag kan hålla på länge än. Så kanske ser jag snart ut som på bilden till höger, som inte föreställer mig, vill jag påpeka om någon så trodde.

NU MÅSTE JAG GÖRA NÅGRA ARMHÄVNINGAR.untitled

 

 


6 kommentarer

Alfa-bilderna.

Följ med till staden Malmö. Någon vardag under en tid då det dramatiska fyrtiotalet förvandlats till det förhoppningsfulla femtiotalet. Det råder harmoni i staden. Framtidstro. Människorna börjar så sakteliga få det bättre. Alla vet att nu blir det aldrig mera krig i världen. Stadens stolthet, Malmö FF, har för all framtid satt sig på den svenska fotbollstronen. Det är vi säkra på. Parkerna grönskar. Färjorna går åter till Köpenhamn. Där väntar äventyret. Men för mig, fyllda tio år, lockar ännu inte Nyhavn med sina frestelser.untitled Inte heller de vuxnas faiblesse för den stekta spättan på Malmöhus-färjan delar jag. Jag är istället ständigt på jakt efter………………untitled….

Färden till skolan kantas av gula tabletter utslängda i rännstenar och på trottoarer. Överallt ligger de sötsliskiga kariesframkallande pastillerna likt drivor. Inte ens godisfundamentalister, som killar under tonåren, vill ta dem i sina munnar. I min ficka putar det ut. Framme vid skolan möter jag klasskompisar också med tydligt välfyllda fickor. Kommersen kan börja. Byteshandel. Penningtransaktion. ” Har du någon AIK:are? Du kan få en HIF:areimagesVYMO4XL8 av mig för den. Jag har två Malte Mårtensson. Nu har jag hela Halmia utom Rune Ludvigsson, jag ger 25 öre plus Gunnar Gren för Halmias målvakt.” Så låter det innan klockan ringer in oss till en försumbar timme i livet innan rasten åter tar oss ut till väsentligheterna: ATT BYTA ALFA-BILDER.

För att bli skolans ”Alfa-hanne”imagesF74LM6YG krävdes antingen de mest utputande byxfickorna, alltså den största bunten Alfa-bilder, eller ett komplett MFF-lag. Det hade jag. Varför? Jo, i moderns affär ”Frukt och speceriaffären Astrid”, inkom med jämna mellanrum kartonger med Alfa-askar. Vem var där och tjuvkikade i askarna? (Det gick utan att öppna askarna) Ja just det. Sådan var jag. ( Inte nu längre) Hittade jag en MFF:are där så bytte jag skamlöst ut denne mot någon mindre intressant spelare. Jag lovar och skäms: Ingen kund i moderns affär fick någonsin en MFF:are i sin förhoppningsfullt inhandlade Alfa-ask. På skolgården kunde jag sen för mina MFF-dubbletter få 5 till 10 spelare från för oss mindre attraktiva klubbar. Som den här kanske.images3OIMF35W(Bilden)

Dock bättrade jag mig senare i livet och blev en laglydig medborgare, och hoppas att jag är förlåten.

Alfa-tabletterna, med bilder på fotbollspelare ,började produceras 1949. Och upphörde 1961. I början var bilderna svartvita med fina fotografier antingen i helbild eller som porträtt. 1955 blev de färglagda. Dåliga färger. Charmen började att försvinna, eller så började jag bli för gammal och hittade andra intressen. Nyhavn?

Men nu sitter jag här så många år senare och ångrar att jag gjorde mig av med min samling.

Och aldrig skall jag glömma när jag fiskade upp bilden på Ingvar Rydelluntitled från en Alfa-ask. Det var en raritet. Hur värmen spred sig i kroppen. Mungiporna upp till öronen. Det var som högsta vinsten i ett lotteri.

Finns det någon läsare som minns den ljuva Alfa-tiden ?untitled

 

 


Lämna en kommentar

År 2015.MFF-premiär den 6/2. År 1915. Hur gick det då?

untitledÅret är 2015. Ett nytt MFF-år börjar fredagen den 6 februari. Nya förhoppningar. Realistiska: SM-guld. Cupseger. Möjliga: CL/EL-gruppspel. Utopiska? Avancemang efter gruppspelen. Men, varför inte.

Årets första match spelas som så ofta under senare år i USA. D.C. United untitledheter den föga klassiska klubben. Bildades 1994. Har 4 titlar och är hemmahörande i Washington. En spelare är synnerligen välkänd för MFF:are, Marcus Halsti.

Låt oss för en stund låta tanken vandra 100 år tillbaks i tiden. Ett nästan nyfött MFF hade börjat en trevande vandring mot ära och berömmelse. Så här läser jag om året 1915 i MFF:s 40-års-jubileumsbok.

Detta år var det sista i den relativa obemärkthetens sexårsperiod. Nya namn för året vore: i styrelsen  Johan Persson, som var kassör under de fyra åren 1915-18, och i laget – förutom de under fjolsårsöversikten omnämnda Lydiaspelarna-Harald Olsson, som dock debuterat redan i slutet av 1914 och som skulle komma att spela 75 matcher för oss. Matchantalet var detsamma som året före, nämligen 14, med resultaten något bättre: 6 segrar, 6 nederlag och 2 oavgjorda matcher. Laget började emellertid nu ge rika löften, som snart skulle komma att infrias”.

Resultat 1915.

Vänskapsmatcher. Den första 25 april. MFF:s siffror först.

IF Sparta 1-1. IFK Malmö 4-3. Enighet 7-0. IF Sparta 1-5. IF Urania 5-0. IFK Malmö 5-3. Enighet 3-3

DM-matcher.

Landskrona Bois 5-2. IFK Malmö 4-7.

Vänskapsmatcher.

HIF 3-6. IF Göta 0-5. IF Sparta 2-4. HIF 1-7. Nästveds IF 3-2.

Det var längesen. Att göra mål var viktigare än att inte släppa in mål. Ingen USA-resa var möjlig för MFF. Inget D.C. United var bildat. Men Malmö Fotbollförening var på väg.

Lyckat till år 2015imagesUG5T16L4

 

 

 


2 kommentarer

Bloggar jag följer.

 Presenterar de bloggar vilka jag besöker ofta.

Gunnar Bernstrup (Artist.) (adress: https://gunnarbernstrup.wordpress.com)untitled

Under mina år i Regionmusiken gjorde vi ofta skolkonsertturnéer, ibland tillsammans med artister representerande olika genrer. Det kom en gång en ung man med gitarr. Han var för mig då okänd, men synnerligen välklädd, eftersom han hade ett MFF-märke på kavajen. Jag hade för första gången träffat Gunnar Bernstrup.

Temat för vår turné var sjön. Gunnar var kapten, sjöng och spelade gitarr. Vi i ”Blåsarkvintett 65” var besättningen.

Sen skildes våra vägar men namnet Gunnar Bernstrup förekom allt flitigare i media. Komiker. Trubadur. Skribent. författare och därtill fotbollspelare i TV-laget och i MFF:s guldlagguldlaget. (ett av de många)En tusenkonstnär.untitled

Bernstrup bloggar flitigt. Varje dag kommer ett nytt alster. Ofta korta texter, men alltid läsvärda. Gammalt blandas med nutid. Klurigheter tillsammans med fyndiga välgjorda teckningar. Och! Naturligtvis! Mycket från den himmelsblå världen.

Håkan Malmström ( Journalist emeritus) (Adress.https://hakanmalmstrom.wordpress.com)10547432_10152406058459580_4153990902695425718_n

Håkan Malmström är ett MFF-orakel. Har skrivit boken. ”100 MFF:are”.untitled

Hans blogg präglas av hjärteklubben. Även mycket annat från sportens arenor, samt vad som tilldragit sig i världen. Lägg till detta just den humor jag uppskattar. Håkan är ett ”måndagsbarn”. Inte i den negativa bemärkelsen, utan just för att hans blogg återkommer varje måndag med titeln. ”Osse va de måndag”. Har träffat Håkan några gånger väldigt kort tid.

Peter Kastensson (Journalist emeritus) (Adress. https://pekasten.wordpress.com)1012961_10203128586086710_9097091441757480526_n

Peter Kastensson är en stor jazzälskare.untitled Jazzmusiken har därför en huvudroll i hans blogg. Även vassa välformulerade svingar utdelas med jämna mellanrum till politiker och andra makthavare eller skall jag säga maktmissbrukare. Endast när Peter kommer in på ett annat hjärteområde hoppar jag över texten. Travet har aldrig blivit mitt intresse. Bloggen är även rikt bildsatt. Har tyvärr aldrig träffat Peter.

Sven Liljegren. (Kock emeritus. Med mera) Adress. https://www.svenliljegrensr.se)10584012_369251213243439_9092898047257174957_n

Sven Liljegren är den av ”mina” bloggare som jag känner bäst och har träffat många gånger. Välkänd MFF-supporter. Broder i Ordenssällskapet FV. Medlem i ”Kommando Kellerman”. Sjunger bra.

Hans blogg var den första jag besökte. Har funnits länge nu. MFF. Politik. Monarkin. Musik. Samhällsdebatt. Mat, naturligtvis. Med mera, är de återkommande ämnena. Tyvärr har bloggen tappat lite fart just nu. Inväntar aktivare tider. Kom igen Sven!

Bo Lundberg ( F. D ambassadör. Kulturpersonlighet. Samhällsanalytiker) (Adress. https://bolundberg.wordpress.com)10561666_10203083022329658_7794843370375960340_n

Det var en afton då jag sökte information på internet om klarinettisten och dirigenten Harry Sernklef som jag stötte på en mycket välskriven artikel om Sernklef. Läste namnet på författaren vilket var/är Bo Lundberg.

Det visade sig att Bo varit klarinettist och militärmusiker i Örebro där Sernklef då var chef. Efter ”muck” började en strålande meriterande karriär för Bo Lundberg. (Läses bäst för den intresserade under personpresentationen i hans blogg.)

En blogg som måste läsas tillbakalutad utan tidsnöd. En blogg som borde presenteras i varje seriös kulturtidning.

Bo skriver inte flitigt, men kvaliteten överträffar kvantiteten oändligt.

Att vi sen har samma favoritklarinettist gör inte min beundran för Bo Lundberg mindre. Gervase de Peyer.images2IDTKH9Q

Någon gång tittar in jag till två unga damer.  Åsa Flykt, eller Åsa IffIff-tös”,samt Amanda Wedborg, klarinettpedagog.

Åsas blogg heter ”Himmelsblå sen födseln” (Adress. https://flodisar.blogspot.se)

Amandas heter. ”Klarinett på mitt sätt” (Adress. https://klarinattpamittsatt.com)

Där kan till och med en gammal stöt som jag lära mig lite nytt om klarinettspelet.

Och med dessa ord önskar jag mina favoritbloggare en fortsatt vass och flitig penna. Finns det fler jag borde upptäcka? Tror jag säkert.

 

 

 


4 kommentarer

Bloggubbens funderingar. ( Skall svenskar lagföras för sexköp utomlands?)

” Kanske glömmer du din Stina för ett fnask i Yokohama. Det är slarvigt men mänskligt så sjung hej och hå”.

(Dan Andersson)untitled

Ja så var ursprungstexten i visan om Jungman Jansson. Sen ändrades ordet ”fnask” till ”sup” och hela innebörden i poesin gick förlorad. Ett övergrepp på konsten. För varför skulle någon glömma sin älskade för en eller två supars inverkan? Vem eller vilka var ansvariga för förfalskningen? Moralens väktare? Var det med poetens medgivande? Inte vet jag. Men vad jag vet är:

Att det på regeringens uppdrag skall utredas om svenskar skall kunna lagföras för sexköp i länder där prostitution är tillåtet. Och det får mig att undra.

Gäller detta även för de svenska kvinnor som köper sex i Afrika? (Nej, jag moraliserar inte över detta) En sexhandel som i sann PK-anda oftare beskrivs som sökande efter kärlek.images90SCUBE1untitled

Hur skall ”brottslingarna” avslöjas ? Svenska poliskvinnor utklädda till demimonder i Amsterdams glädjekvarter? Skyltar på Reeperbahn.images4SGNTZDD ” Svenskar inträder på egen risk” ? Eller kommer syndaren, drabbad av eftertankens kranka blekhet, att ange sig själv vid hemkomsten till moralens rike ? Eller moralpanikens hemland.

Vad blir nästa förbud för den svenske medborgaren under sina utlandsresor? En svensk som röker på en restaurang i ett land där denna cancerframkallande handling tillåts ? imagesK9PXLNCZKanske bli kallad till tingsrätten för att ha konsumerat starkt i Tyskland innan klockan 11.00 på förmiddagen?

Det kan kanske, för en enkel hjärna som min, kännas märkligt att folk som mördar och våldtar under skydd av religionens namn, blir föremål för rehabilitering, medan någon ”som glömt sin Stina för ett fnask i ….?” drabbas av lagens arm. Kanske borde då denne ”sexmissbrukare” också få chansen att bli en ”bättre” människa med psykologhjälp?

Och! Väl att märka. Jag är fullt på det klara med prostitutionens avigsidor. Är också helt övertygad om att den aldrig kommer att försvinna. Men menar att, är det några som borde sättas åt med full kraft så är det:  Alla dessa män/hallickar/traffickingansvariga, som utnyttjar flickorna våldsamt och totalt samvetslöst. Men det är förmodligen en mycket besvärligare uppgift för myndigheterna. Betydligt värre och farligare att ta tag i.

Framtiden får utvisa om mina ”Bloggubbe-funderingar” kommer att ändra inriktning. Men var inte oroliga. Jag kommer aldrig att bli den sortens lagbrytare, som Jungman Jansson var en gång för längesedan.

” Se Svarte Rudolf han dansar. Han böjer sin nacke och ler.

Han tänker på stormande nätter i Amsterdams glädjekvarter”.untitled

(Erik Axel Karlfeldt)untitled