JanCarlo

… förmågan att ändra åsikt skiljer oss visa från de envisa …

Krogar (Esplanad Stockholm)

5 kommentarer

Satt och tittade på TV-programmet I Svennis skugga , som handlade om fotbollspelaren, tränaren och dragspelaren Tord Grip.untitled Såg han sitta på en restaurang och bli intervjuad. Tyckte mig känna igen interiören. Och visst var det min ”stamkrog” i Stockholm. Den ligger där lite oansenlig på Karlavägen, nästan vid Humlegården, och kallar sig för Esplanad.untitled

Det var rätt många år sedan nu. Hustrun och jag var på väg till Operan. Magarna tomma. Karlavägen lång. Hungern alltmer påträngande. Benen trötta. Då såg vi en grå markis. En markis som förmedlade det inbjudande budskapet: krog.  Skall vi gå in där? Rådfrågade vi oss. Ser väl inte så inbjudande ut men nöden har ingen lag. Så in gick vi. Sen var vi fast.

Vårt andra besök där skedde under omständigheter jag aldrig glömmer. Hade tillbringat en fin julhelg i Köpmanholmen och skulle resa söderut, med uppehåll några dagar i Stockholm, på annandagen. Natten till annandagen var stormig på gränsen till orkan. Huset skakade. Möttes på den mörka morgonen av beskedet att tåg var inställda. Lyckades ta oss med buss till Sundsvall. På busstorget där rådde kaos. Anarki. Nästan slagsmål om platser. Den ena bussen efter den andra lämnade överfulla staden, men vi stod kvar. Villrådiga. Frusna. stora resväskor. Då, som genom ett under, rullade det in en buss med destination Åland via Stockholm. God plats fanns. Resan gick genom ett Norrland där omkullblåsta träd gjorde allt för att hindra framfarten. Framme i Stockholm. Incheckning på hotell. Ut, på desperat jakt efter närmsta krog.

Och! Som vore det ett under. Där låg den ett hundratal meter bort. Restaurang Esplanad !! 

Aldrig har jag njutit så under ett krogbesök. Pizza ”Fyra ostar” Favoritölet ”Baron Trenck”. untitledKrogvärmen. En snart väntande säng på gångavstånd. Och vi hade lyckats ta oss fram i  ovädret. Kanske är det detta som starkt bidrar till att Esplanad blivit min favoritkrog i huvudstaden.untitled

Nu sitter jag här nyss hemkommen från Stockholm igen. Tre besök hanns med på Esplanad. Första kvällen, givetvis. Vin, en eftermiddag tillsammans med bästa ungdomsvännen och hustrun.  En lunch med ett grönsaksberg som tillfredsställde mitt vitaminbehov för resten av året.

Esplanad är familjeägt. Familjen har turkiskt ursprung. Modern, en underbar person. Den perfekta värdinnan. Menyn bjuder på det mesta. Publiken är blandad. Här finns alla åldrar. Män och kvinnor. Bargäster, eller den hungrige. Många stamgäster, varav en är just den närboende Tord Grip, som ibland kan hedra med sin närvaro flera gånger om dagen. En av anledningarna är att det visas fotboll på en av TV-apparterna. Grip hade själv önskat att intervjun i TV-programmet skulle göras på ”Esplanad” Jag förstår honom. Den krogen är värd att få all reklam som finns.photo

När vi lämnade Esplanad senaste gången sa värdinnan. Saknar er redan. Hoppas vi snart ses igen. Och det gör jag också.

Här hittar ni den.data=RfCSdfNZ0LFPrHSm0ublXdzhdrDFhtmHhN1u-gM,PWihKeiEvR_nsd95uHhgOjo6u77-3uDLI-ILEOVTzXM1B8Jmw5PLe41xdVgPcC0p5V8MPA1avfMlXzYSJZ08RmJKu9P7j1CaDO5AZRANK

 

 

5 tankar om “Krogar (Esplanad Stockholm)

  1. Mysläsning när Carlo är som bäst och minnesstark!
    Att bara beskriva en krog är inte gefundenes fressen.
    Det gäller att levandegöra något tämligen statiskt.
    Att blogga om smått till ingenting är just en skön konst, rätt klädd.

  2. Rolf! Besöker du huvudstaden så avsätt gärna en stund på denna icke så omtalade krog.
    Är säker på att du kommer att trivas.

  3. Det ska jag göra, Carlo. Annars står ju alltid de
    klassiska bajenkrogarna på Söder på programmet.
    Dom är några stycken historie- och sporttäta
    vattenhål av högsta rang, där jag själv alltid
    hyllat denna andra instabila men historiestarka
    storstadsklubb bredvid den ordinarie hemmavid.

  4. Det ska jag göra, Carlo. Annars står alltid Söders klassiska bajenkrogar på programmet.
    Dom är ju några stycken idrotts- och kulturvattenhål av högsta rang, där jag alltid hyllar
    denna andra instabila men historiestarka storstadsklubb bredvid den ordinarie hemmavid.
    Den har varit en välbehövlig tröst genom årens alla sorgearbeten i hemstaden. Är man fast
    med sjömansknop, så förstärker motgång lika mycket som medgång. Ingen som helst
    skillnad mellan oss olikfärgade malmöpågar.

  5. Ja, på Kvarnen och Gröne Jägaren har jag i yngre år haft mycket roligt.
    På Esplanad ”riskerar” man att få se någon i Djurgårdströja.
    Men det klarar vi utan problem.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s