JanCarlo

… förmågan att ändra åsikt skiljer oss visa från de envisa …


2 kommentarer

Olympia-året 1952 .En nostalgisk resa. (Del 1 Boxningen)

Jag fick en bok igår dagen före Valborg. En bok om olympiaåret 1952. En Nordisk och nostalgisk resa. Har i min överfulla bokhylla sen långa tider den om olympiaderna i S.t Moritz och London 1948. Sönderläst och med inhämtade kunskaper som sitter än i dag. (Fråga mig bara om…….allt). Det visade sig att -52-boken var upplagt på exakt identiskt sätt. Det passade en nostalgiker som jag alldeles utmärkt. Istället för att som public service TV:n under gårdagsaftonen spekulera i vilken schlager som skall erövra musikvärlden förflyttade jag mig till Oslo och Helsinki. Blev på nytt 12 år. Mindes min barndoms hjältar. De, som jag för alla tider kommer att minnas. Noterade att i nationskampen hade vårt land fallit från andra platsen 1948 till fjärde plats. Omvärlden hade så sakteliga återhämtat sig från kriget.untitled

Boxningen.

Börjar med boxningen av olika skäl. Här finns namn som blev stora klassiker. Ungraren Lazlo Papp untitledsom slog ner allt i sin väg. Ja, det slogs ner i den tidens amatörboxning, innan den som idag förvandlades till ett ”kuddkrig” med alla skydd och tjocka handskar.

USA blev bästa pugilistnation och läser man vem segraren i mellanvikt (Klassen med hårdast konkurrens) var känner man hur idrottshistorien angriper. Vår svenske elegante tekniker Stig Sjölin stig_sjolin(bronsmedaljör) var chanslös mot 17-åringen som inte behövde gå någon match tiden ut. Han som sen skulle bli nästan svensk. Floyd Pattersson.untitled

Så var det den händelsen som blev omdiskuterad i alla tider.

En inte helt okänd svensk vid namn Ingemar Johansson hade tagit sig fram till finalen i tungvikt. Där väntade skräcken, fasan, den jättelike afroamerikanen Ed Sanders. (Dog redan vid en ålder av 24 år) Denne hade fullständigt massakrerat sina motståndare. Nu måste Ingemar ställas i samma ring, mellan samma rep som knockoutmaskinen. Sekonderna lämnar ringen.untitled Nu finns ingen hjälp. Nu är det du och jag.

Resten vet vi. Ingemar håller sig på avstånd minut efter minut. Så mycket att han varnas för att senare diskas. Får inte sin silvermedalj. Blir utvisslad. Men! Långt senare i tiden får han sin upprättelse och sin välförtjänta medalj.

Ingemar Johansson hade slagit ner i vår inhemska boxning som en bomb. Totalt överlägsen vunnit allt inom amatörboxningen. Nu skulle han bli proffs. Nu hade han också lärt sig att världen är stor. Det finns dom utanför rikets gränser som är ännu skickligare och slår betydligt hårdare. Den lärdomen vet vi vad som blev frukten av. Blev Sveriges genom tiderna största sportlegendar. (Jag skriver inte bästa idrottsman) Kommer för all tid att vara mytomspunnen. Ingen kommer att göra om det han gjorde.untitled

Några lösryckta rader från boken som visar hur tiden har gått.

Papp expedierar sin andra svarting. ” Den amerikanske negerjätten Ed Sanders” USA-negern är bara 17 år och studerar till präst”.

Är nu dessa rader skrivna av rasister? Nej, så klart inte. Så alla rabiata ”rasistjägare” som vill få uppmärksamhet för sina avslöjande av ”feltänkare” i historien och skriva om kulturhistorien: Ni har fel. Och ni hade säkerligen skrivit något liknande om ni varit skapande under flydda tider. Innan vi visste bättre.

 

 

 

 


19 kommentarer

Bloggubbens funderingar. (Allsvenskan=Knallsvenskan)

Det tog sex förhoppningsfulla omgångar innan jag gav upp. Innan jag bestämde mig för att inte följa en av de största svenska kulturtraditionerna, vår inhemska första -liga: Allsvenskan. Kulturmördare av terroristklass har tagit över. Och NEJ! det är inte EN lågpannad. Det är inte ett FÅTAL När det gäller bengalisterna brinner bevisligen hela kortsidor.images Arméer av poliser måste bevaka. Bevaka ett fåtal? För en fotbolls-match! När det gäller knallskott eller planockupation framträder en solist, men är uppbackad, kompad av sin påhejande hatsjungande kör.

Om vi håller oss till händelsen på Ullevi igår (27/4.)

Ingen tror väl att den knallskottsinkastande individen var helt ensam om inställningen att hata är fel? Ingen tror väl att inte en ”hat-kultur” har påverkat hans beteende? Han (jag skriver ”han”, för det är alltid en ”han” ,men borde skrivit ”hen” i namnets engelska betydelse) Han ville vara en hjälte i sin subkulturmiljö. Han vet att ingen av de närstående skulle peka ut honom. Ingen tror väl heller att han hyste speciell aggression till just Tobias Sana (Ja, möjligen, att gå från min klubb är ett brott. Att gå till min klubb är något helt annat), eller för den delen MFF-spelare? Nej! Han ville få personlig uppmärksamhet , bli sin klacks mytomspunna hjälte.napouffen

Jag vet idag att en match i Allsvenskan där vissa klubbar är inblandade kommer att bli fördröjd av den anledningen att de ”hängivnaste fansen” måste visa sin kärlek till sin klubb. Och hur visar man den bäst? Jo, med ett brinnande argument. Jag ser maskerade unga män (Jag skriver inte som en vice statsminister talar. ”Medelålders vita män”) slå ut med armarna likt gorillahannar som försvarar sitt revir. Som vill visa: Vi är farligast och flest. Inte, vi älskar fotboll och vår klubb. imagesI matchen mellan IFK Norrköping och Hammarby IF tog äldre supportrar av sig sina ”Bajen-halsdukar” av skam inför avskummet.

Det talas så ofta om ”Några få som förstör” i godhetslandet Sverige. Det var inte några få misstolkande exegeter som startade korståg och häxbränning. Det är inte några få som misstolkar koranen och mördar i Allahs namn. Det är en armé av otaliga terrorgrupper. En stormakt, vilken aldrig kommer att sätta sig vid ett förhandlingsbord, och nu till skillnad från korsfararna, utrusade med moderna vapen och teknik. Jämförelsen med de lågpannade på fotbollsläktaren kan tyckas drastisk. Men inget annat än hårda tag är den medicin som dessa förstår.1461528150289

Det var läkande att senare på aftonen se fotboll från den stora världen . Där bytänkandet var frånvarande. Jag ger upp Allsvenskan. Föredrar serier som avgörs på planen än på läktaren och i disciplinkommittéer.

untitled


Lämna en kommentar

Dagboken 26/4 ( Några iakttagelser och upplevelser några timmar i staden Kristianstad)

Ser att grannen tvärs över gatan köpt robotklippare. Han har blivit bekväm med ålderns rätt. Cyklar in till stadens centrum. En isande vind ger mig ovälkommet sällskap. Magnoliorna står i trädgårdar. Knoppar sväller. Väntar på att lösas ut i full prakt. Väntar på solens värmande strålar för att än en gång glädja oss som vårens praktfullaste budbärare.  En skönhet med allt för kort fulländning innan bladen tungt faller till marken och vemodigt förebådar att: snart vänder ljuset igen. Den nu jungfruliga grönskan kommer att mogna och tätna när månaden maj nått sin mittpunkt. Jag måste lära mig att njuta av nuet.untitled

Möter en legendar i stadens mitt. Går med rullator och stapplande gång. Han som var Sommarlusts Fred Astaire. Nu dansar han aldrig mer. Kalle Bill.untitled

Besöker den enda butik i vilken jag hittar bra. I kassan på Bolaget sitter en lärling. En kvinna som ögonen gärna dröjer sig vid. Erkänner för henne mitt patologiska behov av kleptomani, vilket gör att kroppsvisitering brukar genomföras vid mina besök i det statliga templet. Lämnar lokalen utan fysisk beröring men med Valborg och Första maj-firande i kassarna.

Postar deklarationsblanketterna till Pensionärsutsugarverket. Härtill är jag nödd och tvungen. Restskatten på flera tusenlappar måste in för att välfärden skall bevaras.

 

 

Polishuset nästa.untitled

Nej, misstänk inget. Skall ansöka om pass. Ber som alltid vid fotografering om bedövning. Vägras att bli sövd men erbjuds lokalbedövning. (Kanske är det inte riktigt sant) Vill inte titta på resultatet. Var mig mycket mera lik på passbilder från sextiotalet. Måste lämna fingeravtryck också trots min försäkran att de redan finns på massor av konfiskerat stöldgods. (Nu  blev det nog fel igen).

Passerar min nya stylist. Ser genom fönstret att Paolo arbetar med en hårman som i storlek och täthet vida överglänser den jag kan uppvisa i nutid.

COOP Sommarlust.

Visst känner jag igen dem. Fast det var längesen nu. Vi tittar på varandra. Våra leende vidgas. Min kollega från militär och regionmusiken, den strålande trumpetaren Kjell-Åke ”Kula” Persson, och hans hustru Marianne.untitled (på bilden med sin grupp ”Some-band”)

” Har du hört den fantastiska klarinettisten”? Frågar Kjell-Åke. ”Finns många”. Svarar jag. ” Nej, nej bara en” . ”Klassisk eller jazz”? ”Båda genrerna” .  Och då blir svaret enkelt för mig. Eddie Daniels.untitled Att vara i yppersta världseliten i de båda musikformerna är en sällsynthet. Men Daniels och trumpetaren Wynton Marsalis är några unika undantag.untitled

Vi kramas, inte så där kort och artigt, utan med värme och lovar att snart träffas igen. Blir ledsen när jag hör att nu kommer inte hans lyriska, genommusikaliska  jazztrumpet att höras mer. Orken räcker inte till. Hur länge varar min ? Vi är jämnåriga, Kjell-Åke och jag. Vill inte tänka på den dagen då jag tvingas stänga klarinettfodralet och låsa det. Tacka för det som varit. Orden ”slut” och ”sista” vill jag stryka från mitt ordförråd.

Inne i rörelsens mattempel blir jag åter påmind om tidens flykt. Modern till en av min första klarinettelever fyller mödosamt sin vagn med livets förnödenheter; Hanne Giesler. Ulla Jivestad, (änka till kollegan Bengt Jivestad), liten och späd, kommer gående som vore det en olympisk tävling. Detta trots sina mycket dryga 80 fyllda. Det finns hopp.

Cyklar mot hemmet med alla intrycken i huvudet. Vinden än mer isande från nordost. Från Stockholm. Från Stockholm skall det komma varma vindar med budskap från………någon  som står mig mycket nära i den staden.

 

I afton. Manchester City-Real Madrid. Dramat närmar sig sitt svar. Ser fram emot önskefinalen: Bayern München-Real Madrid.

untitled

untitled

 

 

 


Lämna en kommentar

Bloggubbens funderingar (Om jag varit yngre hade jag…….)

Livets erfarenhet kan vara ganska grym. Det jag nu förstår och skulle vilja uppleva är knappast längre genomförbart. Om jag varit ett antal år yngre med de kunskaper och upplevelser jag har i detta nu så:

Hade jag börjat spela klarinett med dubbelläppsambis. Konvertera till dubbelläpp var det krav som Reginald Kell ställde till Benny Goodman för att undervisa honom. Jag försöker korta stunder, men tiden har gått för långt, och finmuskelaturen är som en gammal hund. Icke mottaglig för förändringar.12987088_993736904012803_7850437629432406648_n

Vinsten är; Friare, större ton. Flexiblare ambis. Stabiliteten kan bli lidande, kanske är det därför som det fortfarande är enkelläpps-ambis som majoriteten använder. Några kända klarinettister som spelar dubbelläpp är:

Richard Stoltzman. Elsa Ludwig Wehrder . untitleduntitled

Om jag hade varit yngre (och rikare) skulle jag köpt ett set klarinetter. Peter Eaton , alternativt Louis Rossi. (Engelsk borrning)Som komplement till mina Buffét.

Om jag varit yngre skulle jag. Sätta ett plommonträd Reine Claudeimages. Byggt ett uterum .

Rest oftare till Malmö, Stockholm ,London (Hjärtestäderna) och dit som kassan hade tillåtit.

Skulle också vara djärvare, våga leva ut känslor. Tryggheten får inte bestå i en institutionstillvaro där förändringar ses som en inkräktare med onda avsikter. Men risktagandet minskar med åren.

 

Hur mycket yngre? Ja, det beror på det jag skulle vilja och kunna göra.

 

”Nu när jag vet hur det skall vara kan jag inte längre utföra det”.

Andres Segoviauntitled

 

Ps. Men jag hade nog gjort dumheter också.    Kanske ? Men det gör jag ännu gammal är jag inte.untitled

 

 

 


8 kommentarer

Bloggubbens funderingar (Instrumentalister och deras drycker)

” Det är några centiliter konjak som fattas oss svenska musiker för att vara i riktig världsklass”!

Sa en gång Wollmar Sandell (svartvita bilden) som var producent för en radioinspelning med oss i ”Blåsarkvintett 65”. (Stora bilden)1795563_703867779666385_6308890860970269677_nuntitled

Har gått sen i fyrtio års tid och funderat på vilka drycker  som bäst passar in på de olika sektionerna i en symfoniorkester? Eftersom som jag gärna och ofta förfaller till fördomar och grov generalisering så: Här är min erfarenhet.

Stråksektionen.

Dricker vin. Såväl rött, vid romantiska tillfällen, som det vita en varm sommardag på en skuggig uteservering, pratande stråkföring och läge-växlingar. En likör (inte för stark) till kaffet kan också finnas på repertoaren. Kontrabasisterna är den olydige gossen Ruda och smyger ibland med brassblåsarna till någon väl indrucken undangömd pub och…….blir för en stund i livet en tubaist.untitleduntitled

Träblåsarna.woodwinds-by-X-ray-lleif-johansson_web

Den förfinade smakens representanter i orkestern. Årgångskonjak, väl lagrad maltwhisky eller en G T med tonvikt på ”G”, tillhör favoriterna. Och därefter är rörproblem bara som en mardröm som aldrig varit verklig i vaket tillstånd.untitled

Brasset. untitled

Öl-Öl-Öl,  och några snapsar för att framkalla modet och lusten  att berätta de grövsta fräckisarna vars antal är som tonerna i en Wagner-opera. Valthornisterna, som vid högtidliga tillfällen ingår i blåsarkvintetter, och nästan känner sig inneha träblåsarstatus, (Hmm) kan även de ha förmågan att njuta av en armagnac .untitled

Slagverket.

Hembränt. Fram med dunken. Här kommer vi. Allt ljus på oss.untitled

Förlåt. Jag är ingen sanningssägare. Väl?

Själv är jag träblåsare. Men har också spelat fiol, jägarhorn och fanfartrumpet. Samt……trummor. Så! Fram med dunken. Och alla de andra dryckerna  med god bouquet.

 

 


Lämna en kommentar

Semifinaler i Europacuperna. En spansk affär. Nästan.

Så återstår det endast åtta förhoppningsfulla klubbar. Av dessa är fyra från Spanien. Detta, trots att det mest segertippade laget åkte ut (FC Barcelona) mot ett annat La Liga-lag naturligtvis. Finns det någon som inte instämmer i att Spanien är det ledande fotbollslandet när det gäller klubbfotboll? Och Madrid fotbollshuvudstaden.

Så här lottades semifinalerna.

Europa-League. untitled

Villareal-Liverpool FC.

Sjachtar Donetskt-FC Sevilla.

Tips. Villareal-Liverpool 2-1.  Liverpool-Villareal 2-1. Förlängning 1-0 till  Liverpool.

Sjachtar-Sevilla- 2-1. Sevilla-Sjachtar 3-1.

Final . Liverpool-Sevilla 2-2. Förlängning 0-0 . Straffar 6-5 . untitled

Champions League.untitled

Manchester City-Real Madrid.

Atletico de Madrid- FC Bayern München.

Tips. City-Real. 2-2 Real-City 3-0

Atletico-Bayern- 1-1 Bayern-Atletico- 2-0.

Drömfinal. Real Madrid-Bayern München  2-2. Förlängning 1-1.  Straffar 3-5 untitled

Men se upp för helspanska finaler. Och ett Madrid-Derby utanför den egna staden.

Det vill jag ändå gärna slippa.


Lämna en kommentar

Bloggubbens funderingar (Tror dom verkligen på att det är så? På allvar?)

Om det skulle finnas en eller flera Högre Makter. (Jag tänker inte komma med synpunkter på det. Bara önska dem som tror fortsatt tro. Måste vara en trygghet i livet. En glädje och tröst) Men det gäller om tron är som en tro bör vara. Alltså, en tro på en Högre Makt som är kärleksfull och därför bör dennes kärleksbudskap vara ledstjärna i livet.799

Men så är i stor utsträckning inte fallet. Religionen är istället ett skydd,  ett svepskäl till att uppföra sig allt annat än kärleksfullt. Allt från avståndstagande och brist i respekt för oliktroende. Till märkligheter som påtvingade klädslar. Matrestriktioner. Grymma straff för ”ogudaktiga” , eller påhittat ”ogudaktiga” handlingar. Religionernas ” generalers” maktfullkomlighet. Till våld. Till krig och mord. I SIN Guds namn.monicks-religion.jpeg

Då till rubrikfrågan: Tror dessa religionsmissbrukare verkligen på att just deras Gud vill att: Icke troende på Mig skall fördrivas, misshandlas eller dödas. Då kommer ni ”rättskipare” att leva i paradiset i alla tider?

Det har begåtts ogärningar i religioners namn i långa tider. Det som gör det mer skrämmande nu är att vår tids ”troende” eller mördare har tillgång till modern teknik och vapen. Och ,kunde man hoppas; Modern civilisation och humanism. Men…….

Åter till rubrikfrågan. ”Tror dom verkligen att det är så”? Att deras våldsdåd är applåderat från någonstans ovan molnen? I så fall, vilket jag inte tror, är det ingen Gud jag har respekt för. Visa dig istället- en Gud har den förmågan- Väl? Och få stopp på fanatikerna.isis

 

Menar istället att dessa mördare är inget annat än usla mördare som fegt gömmer sig bakom något som skall anses som sakrosankt. För så hjärntvättade, eller korkade, kan väl inga vuxna nutids-människor vara att de tror att himmelrikets portar öppnar sig allt generösare ju fler ”otrogna” jag mördar?

Snarare är deras beteende synnerligen OGUDAKTIGT.

 

 

 


2 kommentarer

Det vore fegt att sluta nu!

Snarare förståndigt skulle en del säga. En rätt tippad av åtta imponerar ju inte. Måste väl erkänna att jag kanske tippade mer med hjärtat än hjärnan.
Och dessutom, man ska ju sluta när man är på topp och dit är det en bit …

Så, så här dristar jag mig att tippa fjärde omgången av allsvenskan:

Östersund – Häcken     X
Kan sluta hur som helst känns det som helst. Östersunds första halvlek mot Hammarby var imponerande och visade att laget förmodligen kan sätta en eller ett par baljor mot Häckens ibland lite mindre bra defensiv. Häcken är i grunden ett bättre lag, men hemmaplan ger ett kryss.

HIF – Falkenberg     1
Om inte HIF ska få det väldigt tufft i år vill det till att laget reser sig efter förra omgångens katastrof mot Hammarby. Jag tror att Henke lyckas kanalisera det till något positivt och att första vinsten kommer här.

J-Södra – Gefle     1
Vacklar mellan hemmaseger och oavgjort. Problem för J-Södra med reservmålvakt, men hemmaplan kan avgöra.

Norrköping – AIK     1
Önskar så klart ett kryss, men är impad av Norrköping som jag tror fixar det här på Östgötaporten (Nya Parken fick nytt namn i veckan).

Göteborg – Kalmar     1
På papperet en klar etta även om Kalmars första halvlek hemma mot Elfsborg var mycket imponerande.

Sundsvall – Örebro     X
Svårt. Sundsvall gjorde en stark insats mot MFF, men hemmainsatsen mot Gefle i andra omg reser frågor. Nu när Örebro startat bra kan det här sluta hur som helst, så det får bli kryss.

Elfsborg – MFF     X
Två lag som båda behöver en vinst. Jag bävar lite för Árnarssons och Rasmus B:s möte med Elfsborgs snabba forwards. Å andra sidan är MFFs offensiv också ganska potent så …, men det bjuder mig emot att inte tippa MFF-vinst.

Djurgården – Hammarby     X
Stockholmsderbyn slutar ofta oavgjorda och eftersom båda lagen har hemmaplan så får det bli ett kryss, som ju också är lite av ett önskeresultat.

Och så var det det här med Lången-system. Inga vinster än, men insatsen är ju bara 10:- per system så man blir ju inte precis ruinerad.

Normal-Lången
HIF – Falkenberg    1
Norrköping – AIK    1
Göteborg – Kalmar    1
Sundsvall – Örebro    X        Odds: 15.18

Önske-Lången
Norrköping – AIK    X
Göteborg – Kalmar    X
Elfsborg – MFF    2      Odds: 37.24

Nu är det bara att vänta och hoppas!

 

 


4 kommentarer

Dagboken 13/4. (Kamratförenings-möte med Flottans och Gardesmusikkårernas Kamratförening)

Ett bord står dukat i en elegant lokal. Runt detta sitter, inte ”de aderton” (Svenska Akademin). Inte heller ”de sjudderton” (Gastronomiska Akademin). Men väl ”de nidderton” (Delar av Stockholms militärmusikers kamratförening.)

Det är en onsdag i mitten av april. Klockan närmar sig 19.00. Ett årsmöte har klarats av med hjälp av ordföranden Stig Wallin,547737_116385551833125_262289971_n som med auktoritet och ledarvana klubbat igenom punkterna med snabbhet. Även medlemmarnas längtan till mat och dryck skyndade på dagordningens hinder mot den väntande belöningen.

Vi befinner oss på klassisk regementsmark. K 1:s kavallerimäss.10296790_1542956825971851_1104729422_n Väggarnas prydnad berättar om en tid som flytt. Porträtt av officerare, många som alltid på kavalleriet, med adlig börd. Möblerna väl insuttna, inrökta och imposanta. Om jag lyssnar noga och kopplar på fantasin kan jag höra ljudet från alla fester. Hur konungens skål utbringas. Hur hästens skål (jo då) följer, då när skålarna gjort den verkan de förväntar sig, och rörligheten i lemmarna tillåter gymnastiska övningar. Nu sitter vi nitton musiker här av vilka samtliga haft och har stor betydelse för militärmusiken och även det civila musiklivet. Så många toner vi spelat under livets resa.

Vi är bjudna på nostalgisk ”kommiss- middag”. Sill med tillbehör, ärtsoppa med punsch och pannkakor. Sitter och tittar ut. Ser tvärsöver bordet han som varit solohornist i Berliner Philharmoniker, Bengt Belfrage. untitledI mycket god form trots att ålderssiffran börja bli hög. Men så var han också löpare. Vi möttes några gånger i löparspåret med resultat han nog vill förtränga. Vid min vänstra sida finns, vågar jag säga, landets ledande orkesterklarinettist. Som varit soloklarinettist i Stockholms tre stora symfoniorkestrar, Sölve Kingstedt12669474_1640958579497878_7698730795060866653_n, När sommaren når sin mognad skall vi spela tillsammans, något jag ser fram emot. På andra sidan Sölve befinner sig en ”turistattraktion”, mångårige ledaren för ”Ridande Vaktparaden” , tillika min jämnårig klarinettkollega. Många är de duetter vi spelade  tillsammans på ”Rådan” , jag och Bertil ”Jos-Anders” Allerstav. 599010_111206969039141_409350973_nVid bordet syns också Bertils första lärare under hans tid på  K 1, den alltid elegante före detta förste-klarinettisten i Stockholms Filharmoniker, Lars Almgren. 2768600_1200_675

Från ”Nutiden” hedrar oss försvarsmusikens högste chef, Olle Hermansen,11705178_113608248979919_3269922133141813123_n med sin närvaro. En för flertalet icke musiker okänd person i civila kläder. Men som de flesta svenskar sett åtskilliga gånger i televisionen, då han med sin son spelar välklingande fanfarer under Nobelfest-middagen. Kan inte låta bli att tänka: Den första musikinspektören i svensk militärmusik var Ille Gustavsson. Vilken skillnad på framtoning mellan de båda musikinspektörerna. Vilken skillnad på tidsandan. Vi är många vid bordet som minns Ille G. En person som ständigt är föremål för samtal än i dag då äldre militärmusiker träffas. Men visst. Även Ille kunde rida. Stå upp! Givakt! Böj era huvuden i vördnad. Olle Hermansen har en fader. En fader som också spelat fanfarer under Nobelfestligheterna. En lysande kornettist/trumpetare. Sture Hermansen 94 år ung.untitled Inte längre så rörlig som då han började som musikelev på K 2 i Helsingborg, för mycket längesen i ett helt annat Sverige.  Men ett intellekt som inte fördunklats  av årens gång. Hoppas få träffa honom många gånger ännu.

Det sitter en kille, jag säger kille för så förblir han för mig, vid min högra sida. Många, ja alla, sken upp då han för första gången gästade Kamratföreningen. Han var inte lång tid på Svea Livgarde, cirka fem år tror jag. Men på dessa fem år hann han bli legendarisk, min mycket gode vän; Tage Gustafsson. Nu har vi delat en taxi till K 1. För bara några år sedan hade vi sprungit dit ungefär lika snabbt. Väl? ” As time goes bye”.11692503_933894240010176_4403723730490789138_n (Tage på bilden med kära hustrun Anita)

Märker hur präglade vi är av tiden som musikelever. Vi äter snabbt. Det har vi fått lära oss från tider då tunga järnnotställ skulle bäras fram och sättas upp, för att sen på fem minuter kasta i oss lite mat, innan medverkan på konserten. Även den som varit första hornist i en världsorkester har varit en liten musikelev som fått veta sin plats en gång i tiden.

Det har blivit skymning i den vackra huvudstaden när vi bryter middagen. Det har berättats anekdoter. Det har sorlats och skålats.

Kvällen avslutas som den bör med lämplig dryck till kaffet. Lotteri därtill. Jag köper fem lotter och vinner ingenting. Bertil Allerstav köper sex och vinner fyra priser. Jag skall ALDRIG mer spela duetter med honom. Jodå Bertil. Du har lovat höra av dig snart på en skånsk visit. Ta med klarinetten. Jag plockar fram våra väl inlärda Lazarus-duetter.

 

Ps. Var är ni nuvarande medlemmar i Arméns Musikkår och Dragonmusikkår? Kamratföreningens möte hade förr sin tradition genom att Svea Livgardes Musikkår gav konsert på ”Gamla Ackis” Nybrokajen i månaden april. Därefter fest med kamratföreningen.  Kom och föryngra oss och bli traditionsbärare. Kanske kan traditionen med konsert återuppstå? Eller är den tiden blott ett minne som aldrig kan återuppstå?free-scores-admin_20100119055745


4 kommentarer

Mästertippare? Icke, sa …

Förra omgången hade jag tre rätt av åtta. Inte så imponerande. Båda Lången-tipsen sprack också, det ena pga av MFF:s förlust i Jönköping.

Men vi tar nya tag. Tredje omgången känns svårtippad, det är väl nästan bara di blåe som kan betraktas som klara favoriter.

Häcken – Norrköping    X
Kan sluta hur som helst, känns det som. Bra offensiv hos båda.

Hammarby – HIF     2
Mitt tips får väl stockholmare att sätta i halsen, men jag tycker Hammarby är ett ganska torftigt lag. Fattar inte hur Jonas Dahlquist kunnat tippa dem som allsvenska vinnare. HIF har inte heller imponerat, men …

Gefle – Djurgården    X
Djurgården har verkligen imponerat, men Gefles seger i Sundsvall var lite överraskande och hemmaplan är hemmaplan.

Kalmar – Elfsborg    2
Kalmar ser inte bra ut just nu och med Rasmus Elm sjuk är det svårt att se hur det ska kunna bli poäng mot ett offensivt starkt Elfsborg.

Falkenberg – Östersund    X
Jag tycker att Östersund är ett bättre lag, men tror också att deras sätt att spela kräver bra underlag och är väl inte helt säker på att de får det i Falkenberg.

MFF – Sundsvall   1
Ett måsteresultat!

AIK – Göteborg    X
Den här vill man ju helgardera, så kryss får det bli.

Örebro – J-Södra    2
J-Södra har imponerat och jag tror att den komma en ny trepoängare här.

Jag brukar ju avsluta med två Lången-tips, ett favoritbetonat och ett önske-tips. Inga har slagit in än och den här veckan känns det så svårt, så det får bli två ”idiot”-tips i stället:

Idiot-tips 1
Hammarby – HIF  2
Falkenberg – Östersund  X
MFF-Sundsvall  1
ÖSK – J-Södra  2                Odds: 71.65

Idiot-tips 2
Häcken – Norrköping  X
Gefle – Djurgården  X
AIK – Göteborg  X             Odds: 35.91