JanCarlo

… förmågan att ändra åsikt skiljer oss visa från de envisa …


Lämna en kommentar

Det svenska klarinettundret.

Det svenska musikundret nämns  ofta. Vilket då menas populärmusik, eller det hemska ordet ”musikindustrin”. Nu vill jag berätta om ett annat  musikunder. Landets fantastiska klarinettister. Det svenska klarinettundret. 

Martin Fröst.

” Until you´ve have heard Martin Fröst, you really haven´t heard the clarinet” . The Times. 

Det kan väl vara en överdrift. Men Fröst har vunnit något så sällan utdelat som guldmedalj i den mest prestigefulla klarinettävlingen. Den i Geneve. Han tolkning av Mozarts klarinettkonsert har bedömts som den finaste av alla. ( Detta av en fransk tidning för klassisk musik) Har fått Sonningpriset, tillsammans med Miles Davis som de enda blåsarna. Andra Sonningpristagare är namn som Igor Stravinsky, Leonard Bernstein, Birgit Nilsson, Daniel Barenboim.  Vilken ära !! Martin Fröst har varit solist med de flesta ledande symfoniorkestrarna i världen, för att nämna några av hans meriter. Tror nästan han också blivit något bekant för allmänheten? Men borde så klart vara välkänd och beundrad av alla som älskar musik.

Ps. Sen att jag känner hans lärare på Musikhögskolan och fått lite info om hans tid där känns lite speciellt. Tack Sölve Kingstedt.

Emil Jonason.

Är trollkarlens lärling. Fröst var en av Emils lärare. Men han hämtade inspiration från många av jazzens giganter som Louis Armstrong, och Benny Goodman. Spike Jones var en annan av Jonasons gudar. Han har varit solist med flertalet betydande orkestrar och fått musik tillägnad sig bland annat av trombonisten Christian Lindbergh.

Magnus Holmander.

Är trollkarlens lärlings lärling. Utbildad av bland annat Emil Jonason . Prisbelönt i unga år. Redan ute på de stora scenerna i Europa.

Magnus berättade under en konsert i Kristianstad inför han skulle spela Rolf Martinssons Concert Fantastique följande. Han spelade den i omedelbar närhet av konungen. Sneglade mot majestätet för att se någon reaktion . Hade aldrig tidigare sett någon mera uttråkad. Hmmmm.

Blagoj Lamnjov.

Är stolt över att fått spela tillsammans med denne musikant, om än i en blygsam roll. Blagoj, med rötter från Makedonien, är en artist som behärskar såväl  den klassiska repertoaren som sitt moderlands folkmusik intill fulländning. Lyssna på hans nyutkomna CD-skiva , njut och beundra. Är dessutom en härlig påg nu sen länge boende i Sverige och därför svensk klarinettist……också.

Samtliga dessa klarinettister är dessutom stora scenpersonligheter. Utan att det blir tramsigt. Utan att de förlorar respekt för musiken har de infört något nytt i den klassiska konservativa musikvärlden. Showmoment med snille och smak, som det heter i en annan konstvärld. Deras kommando över instrumentet är häpnadsväckande, liksom deras musikaliska uttryck.  Samtliga av dem har framträtt i lilla Kristianstad. Holmander, två gånger i denna månad (oktober 2019). Blagoj, med Kristianstads Stadsmusikkår. Fröst, med Huaröds kammarorkester och Jonason med Musica Vitae. Underbara upplevelser.  Jag vill nog påstå att det är unikt för ett land att presentera så många fantastiska klarinettister och detta i en tid då det allmänna intresset för orkesterinstrument är i fritt fall. 

Lägg till detta alla de oerhört kompetenta klarinettisterna i våra professionella orkestrar så kan vi med fog tala om DET SVENSKA KLARINETTUNDRET. 

Bernhard Crusell kan vara stolt över sina efterföljare.

 


4 kommentarer

Mina skollärare. De jag minns.

De flesta minns och pratar gärna om sin tid i skolan. Om sina lärare. Deras egenheter. Men jag kommer endast ihåg några få. Mina klarinettlärare har jag i kristallklart minne, men varför inte de som jag trots allt träffade i den ålder där minnet förföljer en bäst under livsresan ?

Södervärnsskolan Malmö.

Här började jag. Här var jag ” Försteklickare”. Avståndet till skolan från hemmet var en promenadväg längs Nobelvägen på cirka 6-7 minuter. Förbi ”Jesusparken”, (Där jag gång trodde mig ha hittat en ballong. Min mor trodde något annat. Hur kunde hon veta?). Förbi ”Plaskedammen” och det ”oanständiga” vattentornet. Men oftast sprang jag….i alla fall till hemmet. Här gick jag tre år. Minns med värme min första fröken, som det hette. Ja, ja fröken var hon nog inte. Min klass var den sista innan hennes pensionering. Lundberg var hennes namn. Hjärtesnäll, och titeln var som sagt ”Fröken”.

Sofielundskolan Malmö.

Året i fyran fanns jag där. För det gjorde jag väl? Det enda jag kommer ihåg var att jag slogs några gånger på skolgården mot dem som var från fel sida av Nobelvägen. Fick lite längre väg till skolan som kallades för ”Soffelocket”. 

Johannes Samrealskolan Malmö.

Klass 1.5 B . Jag hade kommit in. Blev läroverkselev!  Nu hette lärarna adjunkter och var specialister i sina ämnen. Dessa kommer jag ihåg.

Areskoug, Hette matteläraren. Liten och tunn men ändå med pondus som fick oss att vara uppmärksamma, minst sagt. Trots att blickarna var längtande genom fönstret, ut till Dekanen där bollarna rullade. Han kallades för ”Hacke”. Varför? Såg han ut som hackspett? Lika färggrann? Nja.  Nilsson , hade vi svenska och historia. Jovialisk. Lätt att tycka om. Lager, hette vår sång och musiklärarinna. Hennes utseende kunde knappast förknippas med hennes namn. Asketisk och anemisk.  Ämne gällde det att komma undan. Bli befriad från. Skolkritor åts innan sång utfördes. Alla dessa lärare är utan förnamn för mig i dag. Endast svagt ihågkomna….. MEN ! ……Vår idrottslärare har vandrat vid min sida…..och gör så ännu.

Ryttmästare John Ask. Kallad ? Vad tror ni? Jo så klart och genialt…väl? För ”Låda”. Ja, inte så det nådde hans öron….vilket är begripligt

Det var inte ovanligt att yrkesmilitärer arbetade med något annat efter sin pensionering, som inträffade vid en ålder av 50 år (Tänk er det i dag) John Ask var pensionerad ryttmästare, vilket är likvärdigt med kapten i infanteriet. Men ofta ansåg dessa kavalleriofficerare sig för att vara lite finare än övriga inom försvarsmakten. Han var en hårding. Militär disciplin med uppställningar och armbågslucka rättning höger innan lektionen. 

Jag sågs med blida ögon av Låda. För att jag kunde springa lite fortare och hoppa lite längre än de flesta. Något jag inte lärt av honom.  Minns en gång under Lilla DM på idrottsplatsen. Ryttmästaren kom fram till längdhoppsgropen för att fråga hur vi låg till . Vi , från Johannes Samreal. Vi, i helblå dräkt. ” Tvåa, trea och fyra” svarade vi. Sällan har jag sett en så nöjd ryttmästare. Och hade det inte varit för en som senare blev landslagsman , Sven-Åke Löfgren (bilden) hade han nog lagt bort titlarna med ”sina hoppare”.

 

,

Så var det en sommar i  början på femtiotalet. Jag bodde som alltid under lovet i Skanör hos mina morföräldrar. Min morfar lagade trasiga fotogenkök. En solig eftermiddag stod en klart igenkännbar man i huset med sitt sjuka spritkök. Jag hajade till. Flög upp i givakt. Det var ju han. Ryttmästare John Ask…….Och jag undrade länge i livet hur min morfar vågade sitta kvar…Och till och med säga Du till honom !!!

Jag gick fyra år på Johannes Samreal . Gick om trean för att jag ville ha en gedigen utbildning…eller…? Tog aldrig realen. För efter de åren väntade ett helt annat liv…..


Lämna en kommentar

Läget i Malmöfotbollen. Topp sex. Hösten 2019.

Malmö FF.  

Ligger, och kommer att befinna sig i staden Malmös fotbollshierarkis första plats, intill den sista stjärnan slocknat eller jorden fryst till is. Finns – utan att veta helt- få större städer i världen där en klubb så totalt dominerar sin stads fotboll som MFF gör.

Är det bra för MFF? För fotbollsintresset i staden? Kan nog se det med diplomatisk kluven blick. 

BK Olympic.

Aldrig i min barndom, eller ungdom, eller medelålder, kunde jag väl tro att BK Olympic skulle vara Malmös andra lag. Men nu på min ålders höst så har småklubben från Lindängen lagt sig på silverplats om än på ett avstånd likt en ocean-resa i en roddbåt som läcker upp till guldet.

FC Rosengård.

Sexa i årets division 2. Har en känsla av att klubben har högre ambitioner.

KSF Presba Birlik.

Bottenstridande i den serie där Malmös fotbollslag, som kämpar om att vara stadstvåa, och heter Div 2 Västra Götaland.  Överlevde i år.

IF Limhamn Bunkeflo.

Ja, jag sätter dem före nästkommande lag eftersom LB07 är klara för division 2. Och kanske klara för ett samarbete med giganten i staden? Hur faller det ut?

IFK Malmö.

Denna märkliga klubb. Som blandar och ger. Som verkar ha en lagmoral som är ”omoralisk”. Som var topptippade men nu får kvala sig kvar. Och som för alla äldre fotbollsvänner är stadens naturliga tvåa. Malmös fotbollsfärger är ljusblått och gult. Läste på deras hemsida om orsaken till årets debacle. Skador och avstängningar…javisst…men det är inte bara otur. Sen det mest patetiska. Laget blev chockat efter att ha fått stryk med 2-1 i premiären mot Eslövs BK !!!! Jaha…Men då borde de väl insett att här behövs mer träning, mer kampmoral….tycker jag.

Höstlöven faller i Pildammsparken. Restauranggäster på Möllan och Lilla Torg drar sig in i krogvärmen. Medborgarna förbereder sig på ännu en skånsk vinter.  Men än skall tre klubbar upp till bevis. Olympic mot ettan ? Lycka till . IFK för att inte sjunka ner i träsket. Lycka till. Och så då . MALMÖ FF MOT ÄNNU ETT MÄSTERSKAP, SAMT ETT LIV I Europa-League EFTER JUL. STORT LYCKA TILL.

Och hatten av …..eller på.


Lämna en kommentar

” Kulturfrågan Kontrapunkt” 2019

Ett TV-program som nu fått några årsringar inristade i den nutida upplagan och befriats från barnsjukdomar. Programledaren Ella Pettersson är klok nog att inte försöka härma varken Sten Broman eller Sixten Nordström.

Den yngre läsaren kanske undrar vilka dessa personer var/är ? Sten Broman var programledare för ”Kontrapunkt” under många år Programmet startade som en tävling i att avslöja klassiska musikverk mellan lag från olika landsdelar. Blev senare en kamp mellan de nordiska länderna. Deltagarna förutsattes inte att veta vad som spelades utan med sina genuina kunskaper i ämnet resonera sig fram till avslöjande gällande titel, tid, stil, kompositör. Sten Broman guidade på ett sätt som bara han kunde. En sällsynt personlighet som ingen kan efterhärma. Sixten Nordström tog över programmet efter Broman med den äran. Men nu till nutiden.

Kulturfrågan Kontrapunkt” är ett program vilket är en prydnad för Public Service. Ett i tiden så ovanligt befriat program från gapande, hoppande, storskrattande, handklappande kändisar som ses i infantila lekar eller frågesporter som till och med får Bollibompa att framstå som seriöst.

De tävlande äger personlighet som utstrålar, intellekt, bildning, parat med humor och prestigefull tävlingslust. Programmet tar oss med till olika konstformer, musik, litteratur samt bildkonst vilket behärskas imponerande av lagen. Till och med litteratur som skapats före Kristus i vår tideräkning! Vilket bevisar att stor konst är evig. Lägg till detta fina musikerframträdanden och Pernilla August som gav litteraturen nyanser. 

Programledare och domare har hittat hem i sin framtoning. Möjligen kan någon tycka att svaren på frågorna kan bli lite segt överambitiöst långrandiga?

Ser fram emot en fortsättning i det annars så rådande mediala kulturmörkret i vårt land . (I synnerhet gällande den klassiska musiken)

Ps Bild från när jag fick spela i Bromans Kontrapunkt med Blåsarkvintett 65.