JanCarlo

… förmågan att ändra åsikt skiljer oss visa från de envisa …


Lämna en kommentar

Krogar ( Smaca Kristianstad)

Den har legat där ett antal år nu i staden. På bästa läge i Kristianstads centrum. Lilla Torg. Har gått förbi många steg. På den ljusa årstiden har uteserveringen frestat mina ögon. Kanske bara sitta där med någon utvald dryck och beskåda människor på väg……..till….? Få se någon bekant ? Bekanta blir allt mer sällsynta . Får aldrig mer träffa hon och han och… Det upplever jag tungt….mycket tungt.

Men denna lördagsafton, den 29 maj, var jag på väg. För första gången till krogen Smaca.

Den sena eftermiddagen var sval. Innemiljön var att föredraga. Så därför vände vi in i lokalen. Vad väntade oss. Min hustru och jag?

Vi möts av ljuset. Från belysning likt en danslokal i DDR. En ljudmatta likt en pyttipanna mellan bakgrundsmusik ( Denna hemska företeelse) Maskiner som blandar något. Porslin som låter som just porslin kan låta i värsta fall. Här kan inget lågmält samtal ske. Här kan inga kreativa tankar skapas som så ofta annars i krogmiljö. Och är definitivt ingen lokal för folk som jag, med hörselnedsättning. Här saknas den för mig viktigaste krogingrediensen, Det varma myset.

Varför inte vända på klacken och gå hem ? Likt busarna på Tegelbacken i Olle Adolphsons geniala visa ? Eller mera pragmatiskt uppsöka andra näraliggande vattenhål? Nja, jag var bjuden. Och ändå. Låt inte första intrycket döma.

Kockarna, tre eller fyra till antalet, alla män. Står där väl synliga likt artister på en scen. Servitörer och servitriser, samtliga unga (nåja jag tycker alla är unga numera) En av dessa lämnar menyn. Nu inträder mycket ovälkommet nästa dilemma.

Vad vill jag ha? Inget frestar. Kanske är jag för kräsen? Men….bestämmer mig ändå, vilket jag så klart måste göra, för en rätt vilken många pryda personer uttalar fel. Utesluter den sista bokstaven…för ingen skall tro att jag är sådan….nejdå. Alltså jag beställer en Entrekåt…eller stavas det Entrecote? Får googla och se.

Så är det sanningens ögonblick. Maten kommer in. Servitrisen rabblar sin läxa. Berättar ingående om varje liten grönsak varje litet tillbehör. Ursprung, odlare, jordmån……..allt. Vi förväntas att tindra. Två köttbitar väntar ……jag väntar…nu …sätter gaffeln i köttet…öppnar munnen ….och….

Det är inte ofta, ja kanske aldrig, som jag önskat att jag var en krokodil. Eller ha tänder likt en sådan…men nu. Jag tuggar…..tuggar….tuggar…..detta blir en låååång kväll.

Men även en lång kväll tar slut. Vandrar ut till friheten. Möts av syrendoft och majsol över stadens hustak och mellan gatorna. Folk har börjat vistas ute igen. En hård vinter har fått ge sig. Ett virus vacklar. Ett virus som väl förlorar kampen mot vaccinet.

Kommer hem och brer några ostsmörgåsar. Eller vad det var. Men gott.

OBS! Detta är mitt högst personliga omdöme. Säkert har många en annan uppfattning om krogen Smaca.


Lämna en kommentar

Europas ledande fotbollsligor avslutade. Allsvenskan tar semester.

Det anfaller ofta en stänk av vemod när en liga nått målet. När facit presenteras. När inget går att göra om. När vissa klubbar jublar medan andra träder ner till mörkare världar. När säsongens ligaspel läggs till historien, en historia som bleknar allt mer med tidens gång. Men som alltid kommer att finnas med oss och framkalla minnen om vilka som segrade, vilka som åkte ut. Så är det och skall så vara. Det är fotbollens charm och själ. Inga superliga Mammon-dyrkare skall få ändra på det.

Denna spelsäsong i Europa kommer vi att minnas extra mycket. Tätt mellan matcherna. Uppskjutna matcher. Coronadrabbade klubbar. Ingen publik. Men målet nåddes. Så här slutade topp fyra i de största ligorna.

Premier League (England)

  1. Manchester City 86 p. 2. Manchester United 74 p. 3. Liverpool FC 69 p. 4. Chelsea FC 67 p

Utnämner Manchester City till Europas, och därmed världens främsta klubblag, för närvarande. ( Får bevisa det på lördag) Har nu under ganska lång tid distanserat stadens historiska storebror. I den stad som är fotbollens ledande i tiden. Bägge Manchesterlagen i Europafinaler! Att Arsenal FC bara blev åtta och fyra i staden är en besvikelse……för mig i alla fall.

Bundesliga. (Tyskland)

  1. FC Bayern München 78 p. 2. Leipzig 65 p. 3. Dortmund 64 p. 4. Wolfsburg 61 p.

Kolossen från München är ostoppbar. Vill ranka Bayern som största konkurrent till Manchester City om epitetet bäst i världen. Hade oturen att Lewandovski var skadad i mötena mot PSG. Korar också Erling Braut Haaland till nutidens bästa Nordiska spelare. Är lite förvånad över att MFF-motståndaren Wolfsburg blivit så etablerade i toppen.

La Liga (Spanien)

  1. Atletico Madrid. 86 p. 2. Real Madrid. 84 p. 3. FC Barcelona 79 p. 4. FC Sevilla 77 p

, Som i England kom de spanska mästarna från en stad där de ofta varit stadens lillebror. Likt Manchester kan Madrid aspirera på titeln ” ”Världens fotbollshuvudstad”. Och som så ofta i Spanien blev Sevilla distanserat av de tre giganterna.

Serie A (Italien)

  1. FC Inter 91 p. 2. AC Milan 79 p. 3. Atalanta 78 p. 4. Juventus FC 78 p. Förkrossande seger för de blåsvartrandiga Milano-laget. (Undrar om de gamla traditionen med likkista under gatuparad, insvept i den förlorande Milano-konkurrentens färger, lever kvar i Milano?) Positivt spelande Atalanta Bergamo bevisade att målskillnad är viktigt då de distanserade mäktiga Juventus på just offensivare målgivande spel.

  1. Ligue 1. ( Frankrike) 1. Lille OSC 83. p 2. Paris Saint Germain 82 p. 3. AS Monaco 78 p. 4 Olympique Lyon 76 p. Ett icke inbjudet lag till den tänkta Superliga visade att det går att slå de penningstinna. Allt kan inte köpas. En katastrof för PSG, men en seger för fotbollen. Detta till trots menar jag att Kylian MBappé är den främsta spelaren i vår tid.

Allsvenskan.

Till Sverige från de stora scenerna. Men vad är ett slott mot det egna lilla hemmet? Nu tar vår liga paus. Och vilket lag leder? Jo, med en match mer spelad än det lag jag redan under försäsongen misstänkte skulle bli MFF:s svåraste nöt att knäcka. Djurgårdens IF.

Nu väntar ett lååååångt klubblagsuppehåll i Europas första- ligor. Men håll ut. När sommarens grönska mognat är det åter dags. Åter tid för spekulationer. Åter tid för nya tag. Åter tid för hoppets låga att tändas. Åter tid för det älskade seriespelet. Ett föraningshopp om publik på läktarna tändes i England. Den hoppet får inte slockna.

Tycker…


Lämna en kommentar

Bertil Ohlssons ost och delikatesser.

Till en besökare i staden Kristianstad .

Leta upp stadens hjärta som är Lilla torg. Ett torg som för inte så längesen var just ett torg. Som bjöd besökaren på en palett av färger. Som var sådär anarkistisk olydig vilket ett handelstorg skall vara. Stånd här och där. Ingen militärisk rättning. Så kan vi inte ha det tänkte några anemiska byråkrater fostrade i Lutheransk anda samt med ordning och reda generna. Nu finns minnen från den tiden inkörd i ett lite hörn. Prydligt uppställda växter med reglementsenligt avstånd till varandra……….Men helt bedrövad behöver ändå inte besökaren vara. Några krogar med uteservering skänker tröst.

Men det var inte om detta jag ville berätta…….utan om en oas lite längre bort. För där finns gamla tiders Kristianstad. En liten affär från vilken det doftar.

Från Lilla Torg går ni ett hundratal meter söderut. Spanar efter skylten ” Ohlsson ost & delikatesser” . Träder in i ett paradis för gourmeter och livsnjutare. En butik som inte finns så ofta i mindre städer. En affär befriad från plastförpackningar infrysta till evigheten. Välj av ostar från olika kulturer. Provsmaka. Spana på hyllor efter korvar, sylter, marmelader, kryddor…..Få tips av kunnig och vänlig personal….Upplev livskvaliteten angripa. Försvara dig inte. Ge efter. Njut av en kanske snart svunnen värld.

Som den nostalgiker jag är kan jag i min fantasi förflytta mig till trettiotalet. För mitt inre se en elegant dam som heter Ingrid träda in i affären med sin man. Han i uniform med skinande blankt koppel och skor som putsats till högglans, De är unga då. Han nybliven musikdirektör för I 6 :s musikkår och heter Ille för vänkretsen. Så blev det så att vi har handlat i samma affär, min första chef Ille Gustafsson och jag.

Fakta.

1932 öppnades en speceriaffär ägd av Carl Ekberg. 1949 fick Bertil Ohlsson anställning i denna. Och tog över verksamheten 1952. Gav affären sitt namn. Ohlsson drev denna till 1991 då Thom Persson blev ägaren, Men behöll det så väl inarbetade, välkända namnet. Thom driver nu det kulinariska templet med sina söner. Måtte detta pågå i långa tider ännu.

Adressen för den icke vetande. Östra Storgatan 65. Kanske ses vi där någon gång stående provsmakande , livsnjutande?


Lämna en kommentar

Allsvenskan 2021 (Så slutar den)

  1. Malmö FF ( Annat tips hade varit både dumt och snudd på tjänstefel.)
  2. Djurgårdens IF ( Stark försäsong trots förlusten mot Hammarby i cupen )
  3. IFK Göteborg. ( Har satsat för att återta en ledande roll i svensk fotboll. Räcker nog hit)
  4. AIK ( Gnetar sig till topp fyra.)
  5. BK Häcken ( Har potential till högre placering, men bruka vika ner sig)
  6. Hammarby IF ( Läs BK Häcken)
  7. IFK Norrköping ( Stabila utan stjärnglans)
  8. IF Elfsborg. ( Läs BK Häcken)
  9. Örebro SK ( Som alltid i mitten. Kanske lite mer adrenalin efter att trätobrodern DIF kommit upp?)
  10. IK Sirius. ( Ingen kommentar. Bara en gissning……det också)
  11. Degerfors IF ( Nykomlingsglädje hos den gamla klassikern som är så välkommen igen)
  12. Mjällby AIF ( Kämpar på beundransvärt även denna säsong)
  13. Halmstads BK ( Bäst i Halland igen)
  14. Kalmar FF ( Får kvala negativet. men klarar sitt kval….igen )
  15. Östersunds FK ( Så blev det ändå en Askungesaga av laget som charmade oss en tid)
  16. Varbergs Bois ( Gjorde det mycket bra i fjol…….men en repris? Knappast inte)

Dags igen för premiär. Ett vårtecken men detta år med kylan och blåsten som förtecken. Samt inför ekande tomma läktare. Hur länge till ? Ja fotbollspubliken har ju inte fjällturist-status så därför ???

Trots detta. Välkommen åter alla fotbollsvänners trotjänare. Den internationella kapaciteten är skamfilad. Men vad betyder skönhet och framgång för den som älskar? Och tårtorna är redan bakade……igen…..igen


Lämna en kommentar

Den 24/3 ( En MYCKET ovanlig dag)

Det lät som när journalister envisas att intervjua skidåkande norrmän med munskydd. Alltså otydligt men mycket glatt. Jag befann mig i en lokal, ett glädjerusets rum. Generations-kamrater, utplacerade med korrekta avstånd i tiden. Några redan besprutade. Andra sprutväntande. Samtliga sprutglada. Ögonen glittrade som på nyförälskade tonåringar under de gråa håren. Vi som var kallade. Vi, som efter en lång vinter åter såg vårsolen. Vi, som skulle låta våra erfarna kroppar välsignas med Pfizers vaccin vilket skulle skjuta upp det mortala inträdandet under många år……..ja en del år i alla fall. Vi som längtade efter ett socialt liv igen. Alla pratade med varandra bakom munskydden. Nickade och log så att mungiporna framträdde bakom sin maskering. Det var eftermiddag på Citykliniken Björkhem. Men ljudnivån påminde om en italiensk krog efter att chiantiflaskorna tömts långt efter det att solen lämnat Neapelbukten.

Aldrig kunde jag väl tro att något sådant skulle hända i mitt liv. Barndomens obligatoriska vaccinationer tillhörde forntida minnen. Nu var jag en av alla som dansade nerför trapporna på vårdcentralen likt en yster slalomåkare i fjällen. Läste på Facebook om vänner som upplevde dagen simultant. Vi som kanske skall bilda en klubb. ”24/3-5/5″. För den femte dagen i maj kallas vi åter till sprutgivaren för det definitiva skyddet.

Men. Även dagens förmiddag blev en märkesdag.

”Kan du gissa vad min fru tvingat mig till” ? Sa jag till en kollega i måndags. ” Till fotspecialisten” svarade Eddie utan betänketid. Han visste livets villkor.

Förhandlingarna hade varit hårda och långa. Till slut sa jag OK då men varför………Är väl inget fel på mina fötter. Kan gå på dem. Visar dem sällan i offentligheten……så……???

Så. In till ”Glada foten” trädde jag. Med fötter som var på ett pensionärshumör likt efter det orangea kuvertets ankomst. Ut seglade jag med fötter glada som fågeln i morgonstunden. Som kunde bestiga berg. Så ni tvekande gubbar. Tveka inte. Lyssna på de goda råden från de som menar väl . Vackrare tånaglar/fötter än mina syns sällan norr om Östersjön.

” Hur långt jag än spötter så spötter jag på mina fötter. (Tage Danielsson)

På aftonen belönade jag med ett glas av det som man antingen älskar eller hatar. Grön Chartreuse. Det hände bara vid mycket speciella tillfällen likt denna märkliga dag i mitt liv.

Och struntade för en gångs skull i medias alarmistiska nyheter avsedda att sätta folket på mentalsjukhus. Verkar det som allt för ofta.


Lämna en kommentar

Ett (mitt) år i skuggan av ett virus.

”Det började som en skakning på nedre däck” Heter det i en sång om Titanics undergång. Och så kan man också säga om det året som nu gått i klorna på en pandemi. Några vaga misstankar om något långt, långt, bort i världen som kanske i allra värsta fall kunde bli lite besvärligt. Men knappast troligt enligt den samlade expertisen. Och precis som passagerarna festade vidare på Titanic så levde vi som vi alltid lever, och alltid skall leva i Sverige, då när den första vårmånaden mars gav oss hopp om en ny vår och sommar. ……men snart……..

  • 3 mars. År 2020. Upp tidigt .Taxi till CSK. Loggar in genom självbetjäning i ett ödsligt väntrum. (Hur klarade jag det?) Blir placerad i en säng i väntan på operation. Några cancerinfekterade lymfkörtlar avlägsnas skickligt av doktor Karolin. Liksom tömning av höger axill. Den nionde i månaden tas mitt dränage bort. (skönt). Det hälsas som vanligt på sjukhuset. Jag tackar och tar i hand. Den trettonde dagen i månaden är jag där igen. Min operatör, Karolin, inspekterar mig. Vi ”Corona-hälsar”. Nu har det börjat på allvar. Den sextonde mars. Hade sett fram emot att börja repetera igen med Stadsmusikkåren… men. Vi bör inte samlas är beskedet från styrelsen…..nu har det blivit riktig på allvar. Som när livbåtarna fylls på Titanic. Men ändå tänker optimisten. Ett fåtal döda i landet. Samtliga med bakomliggande sjukdomar och mycket hög ålder……så….det går nog snart över.
  • April. Skärtorsdagen. Bjuder in grannarna öster om tomtgränsen. Visst har vi tvekat …men. Bestämmer i vårljuset över fisksoppan att vi skall se fotbollsderbyt i vårt närområde mellan Nosaby IF och Kristianstads FC lite senare på året…men igen. För nu börjar läktare att stängas. Seriespel att skjutas upp……hur länge…..??? Smittspridningen och dödsfallen tilltar. Trösten är att livet i trädgården snart är hos oss.
  • Maj-juni-juli. En dramatisk smitto-ökning börjar under den mogna sommaren att diminuera, dock aldrig fram till ett quasi niente. Lättnader i restriktioner införes försiktigt. Viss publik tillåts under kultur och idrottsevenemang. Syns ett hopp om att segern är nära. Ryktas också om att forskningen gällande vaccin går framåt och snabbt så…………Till hösten är allt som vanligt igen……nog….eller….?
  • Augusti. Stadsmusikkåren börjar repetera. Utomhus på Tivoliparkens scen med corona-avstånd . Och den tjugonionde augusti spelar vi i stadens centrum. Bland flera ställen under den nytillkomna muralmålningen. (se bild). Men någon resa till Linköping i slutet av månaden till militärmusikträffen blev inte av. Så tråkigt.
  • September. Militärmusikkårens kamratförening träffas hemma hos Ingmar (Nordström) och Ann-Marie den första lördagen i månaden. Nu får vår lilla tappra skara hålla till utomhus. Sitter där i Åhus-idyllen och blickar ut över Östersjön till Stens huvud i söder. Nästa år fyller föreningens nestor, Ingmar 90 år. I denna månad fortsätter Stadsmusikkåren repetitioner inomhus i musikskolans lokaler. Börjar snart bli som vanligt igen……väl….?
  • Oktober. Måndagen den femte får jag ett sådant där telesamtal som får hoppet om ett längre liv att blomstra. Doktor Karolin ringer och säger med sin trygga sydskånska stämma att ” det ser bra ut”. Har genomgått petröntgen, ultraljud och vävnadsprover. Tar mig till repetitionen med lätta steg trots årets huvudtema, Covid-19- ….Söndagen den tjugofemte. Äntligen en ”riktig” konsert. Kristianstads Stadsmusikkår i Östermalmskyrkan. Ett fåtal åhörare sittande med avstånd. Men ! Vi fick spela igen.
  • November-December. Åter in i mörkret. Repetitioner ställs in. Restriktioner förstärks. Smittan tilltar. Grått. Hopplöst. Räknar dagarna till vintersolståndet då i alla fall ljuset vänder. Jul-Nyår ……Genomlevda. Innan det blir…..
  • Januari-Februari 2021. En vinter som inleds i moll. En dur-glimt som heter vaccination klingar vackert, men på avstånd ännu. Ändå kan det berömda ljuset i den låååånga mörka tunneln skönjas…….så snart……när detta skrives så……Vi får se. Har försökt hålla liv i klarinetten. Hur länge till innan den måste packas ner för alla tider?
  • Så blev året som gått i korthet. Så kom jag att tillhöra en generation som upplevt en pandemi. Kände några som blev offer för Spanska sjukan. Nu känner jag några som drabbats av vår tids virus.
  • Idrott och kultur. Tillhör de samhällsfunktioner som drabbats hårt. Kan ibland tycka att de blivit styvmoderligt behandlade av myndigheterna. Som om de styrande ville visa att vi sätter ner foten så det så kan jag tycka att fötterna borde sättas ner lika kraftigt markerande mot mycket annat. Att trängas på låtsas-avstånd i fjällen går bra. Att sitta utomhus med flera meters avstånd på en läktare är inte tillåtet.
  • Restriktioner. Vi kan uppmaningarna. Håll avstånd. Tvätta händerna. Res inte i onödan. Jobba hemifrån, med mera. Förbuden har kommit och gått. Lättnader har tagits tillbaka. Intrycken av osäkerhet hos de som säger sig veta är tydliga. Och allt för många har varit egoistiska i den ”odödliga generationen” och levt som det alltid gör som om det vore en mänsklig rättighet . Bör tillägga efter mina anklagelser att jag förmodligen inte varit bättre själv då när livet var ungt.
  • Media. Öppnar radion och teven. Läser i tidningar och på nätet …..hör….ser…..Corona-Pandemi-Covid 19Mutationer. Fungerar vaccinet mot dessa? Oklart säger…..den och den experten. Andra vågen- Tredje vågen-Fjärde vågen-Femte……Visst är det självklart. Visst förstår jag. Att livets grå verklighet måste rapporteras. Men lite balans vore önskvärt mellan Salt och sött. Ont och gott. Mörker och ljus. Förtvivlan och hopp. Det verkar som om media gör allt för att dra fram det mest katastrofala. Om en forskare eller professor i ett perifert land kanske tror sig möjligen ha upptäckt något som tar död på allt levande inom kort så, Versaler-Versaler——Om däremot det vid något sällsynt tillfälle förmedlas en ljusning åtföljs det alltid med ett STORT MEN!!!Tro inte att. På med tagelskjortan. Efterlyser medias ansvar för den mentala folkhälsan. Att inte, som så vanligt är bland flertalet journalister, sätta sig själva i centrum. Att inte tro att alarm-rapportering är synonymt med god journalistik. Ständiga frosseri-närbilder från sjuksalar med vård av svårt drabbade patienter. Onödigt. Vi vet och tror att så här är det. Har varit nära att kasta ut radion och teven genom fönstret men besinnat mig som den sansade person jag tror mig vara.
  • Framtid= Förhoppningar.
  • Kunna gå på krogen. Träffa vänner. Spela tillsammans. Publik på läktare. Få träffa mina Bröder i MFF:s ordenssällskap och mina lekkamrater från VÅR gård i Malmö. Massvaccinering. Munskydd av. Att brister i föregångs-välfärdslandet Sverige som avslöjats likt Kejsarens nya kläder skall åtgärdas. Med mera. OCH ! Att vi snart skall prata om den här tiden som något vi fick uppleva, som en ond parantes, men SOM VI KÖRDE UT TILL DEN AVSKRÄDESHÖG DÄR DEN HÖR HEMMA.
(Konsert 29/8 Kristianstad. )


Lämna en kommentar

Bloggubbens funderingar (Hur kan jag älska fotboll trots att jag stör mig på så mycket)?

FOTBOLL. Kungen av sporter. Den i särklass mest utövade i världen.

Javisst, men också den sport i vilken det är enklast att ”förstöra” för en skickligare motståndare.

Här kommer mitt gnällinlägg.

Maskning. Gällande ledande lag.

Målvakter som lägger sig ner efter att ha fångat den enklaste lyra. Evighetstid och velande vid inkast och frisparkar i farligt läge. Rullatorlik gång till bänken vid byte. (Inför flygande byte samt effektiv speltid som i andra lagsporter) Destination hörnflaggan när det återstår få minuter.

Tråkigt att se.

Armarna gestikulerande utåt och domarprotester efter nästan alla avblåsningar mot det egna laget.( Sandlåda) . Många tar gärna ett gult kort efter tröjavdragning men protesterar vilt om de nästan gjort en kollega till invalid. Obegripligt. Korkat. Offsidearmen. Tröjdragning. Överfall, kapningar mot tekniska spelare. Parkering av bussen som det heter. Defensivtänkande när kreativ offensiv är en saknad förmåga. Filmningar. Långa inkast. ( Förbjud att få ta sats vid inkast. Fotboll skall spelas med fötterna och huvudet.)

Hur kan jag älska spelet ändå? Kärlek har sällan med fullkomlighet att göra.

Se skönheten i en nertagning. Bländas av en genial öppnande passning Häpna och bli förtjust över ett kanonskott i mål. En dribbling med bollen som en magnet vid fötterna. ”Omöjliga” målvaktsingripande. Imponeras av organisation för att gillra offsidefällor. Gröna doftande planer. Ljudet av fötter mot bollar. Tradition. Fans. Passion.

Det viktigaste av allt för kärleken till fotboll är………. den ”egna” älskade klubben Att vara en som brinner för sitt lag. Att vara medlem i något som är en viktig del av det som heter livskvalitet. Ja faktiskt känna sig delaktig i klubbens resultat. Det förlåter alla mina uppräknade störningsmoment……..nästan i alla fall.


Lämna en kommentar

Den 18 februari. (Från moll till dur)

Vitt-Vitt -Vitt. Från himlen i flingor stora som grädde på fastlagsbullar. På marken i drivor nästan meterhöga. Vinden från öster svider i skinnet. Fattar inte att tidningen har kommit. Hommage till utdelarna. En dag för en pensionär som gjord för att sitta inne med Selma Lagerlöf i knäet. Men inte för mig denna morgon. Visst hade jag hört SMHI:s prognos som hotade med snö i massor. Men så här…..Och nog trodde jag att det skulle vara möjlig att cykla dit jag MÅSTE. Men…….nej. Gå kanske de 4 kilometerna pulsande i snö? För taxi kan väl inte köra ? Varför just i dag? Kunde väl hållit uppe tills i eftermiddag. Svär över mitt öde. Chansar ändå på att ringa 242424. ( Ett litet taxibolag i Kristianstad att lita på) Moll är förmiddagens dagens tonart. Med den minsta ters som någonsin hörts.

( Doktor Karolin)

Klockan 10.30 . Tar mig fram likt en Mount-Everest klättrare till bilen. Mår lite sådär. Skall på besiktning av min lekamen som utsatts för malignt melanom och blivit opererad. Har inte känt något oegentligt men vad vet/kan en medicinsk amatör …så roligare taxiresors-mål har jag upplevt.

Klockan 10,45. Framme vid CSK i Kristianstad. Måste ha munskydd vilket utdelas. Känns lite obehagligt. Tar plats i väntrummet. I väntan på min suveräna läkare. Karolin Isaksson.

Klockan 11.05 . Blir klämd på och synad med argusögon från mellan tårna till manen. Jodå även där. Känner mig lite tryggare under denna stund att vara 81. Hade jag varit 21…….då…..hade jag nog inte kunnat styra DEN……..som alla vet lever sitt eget liv.

Klockan 11,30. Dansar ner för CSK:s trappor. Är besiktigad och godkänd för att fungera en tid till. Moll har genom en genial modulation av Karolin blivit klingande dur.

Klockan 11.45 Hemma igen . Betydligt mer tolerant med vädret. Till och med kan jag läsa medias ödesrubriker utan frustration. Vår svenska mediavärld som älskar att presentera de värsta scenarierna. Som med VERSALER låter oss får veta om en myra i Paraguay har dött och någon lokal professor misstänker att nu utbryter en MYCKET värre mutation av viruset. Men som smyger undan glädjebesked med gemener och alltid avslutar dessa sällsynta med ett varnade MEN. Visst förstår jag att världens elände måste presenteras men efterlyser lite balans mellan salt och sött, mörkt och ljust. Efterlyser lite medialt ansvar för den mentala folkhälsan. Mot det Lutheranska arvet finns inget vaccin. På med tagelskjortan.

Klockan 14.30. Dags igen för skidåkare med gevär. Nytt hopp om medaljer till nationen. Det lyser rött för de svenske. Minuter läggs till åktider. Tills han kommer. Peppe Femling. Som skjuter felfritt alla 20 skotten, mycket bra. Blir hyllad för detta men jag sitter och efterlyser igen som den surgubbe jag är. Hur står det till med Femlings skidåkning? För nog borde en skjut-felfri åkare bli bättre än nummer 15. Och skyttet innehåller att ha lite flyt parat med skickligheten. Så Peppe ! Träna hårdare om du vill vara på topp.

Kväll . Mat med belöningstillbehör. Telesamtal från mycket goda vänner som fått den första vaccinsprutan. Min långhåriga ”Corona-frisyr”, som får mig att se ut som en gammal tant, ter sig denna afton mer inrama ett sött flickansikte. Mildväder utlovas inom kort. Dagen tre timmar längre. Hennessy och CL-fotboll. Livet fortfarande i dur. Ser hur Håland tar sig fram likt en stridsvagn genom skrämda Sevilla-försvarare. I går bländades jag av Mbappé. Drömmer om de båda i himmelsblått. Tror de skulle klä lika bra i den tröjan som den nöjde bloggaren…..(nästan i alla fall)….. är när sängen bjuder in efter ännu en märkesdag i livet.


Lämna en kommentar

Malmö FF-IFK Malmö. En stor del av stadens själ.

I går, fredagen den 29 januari 2021, var det dags igen för etthundra-trettiosjätte gången (om jag räknat rätt) det som inleddes år 1911 med resultatet 6-4 till dåtidens storebror.

Vad är staden Malmö ? Går det att beskriva i ord? Ribban, Kockumskranen, Möllan, Pildammsparken, Sundet, Baltiska utställningen, Dialekten, Attityden, Jägers, Amiralen, Savoy, Jaques Werups bok ”Hemstaden”. Dimma och blåst, Köpenhamsfärjorna och Bron, Torson…..Javisst. Och så de där ljusa färgerna, himmelsblått och rapsfältsgult, stadens fotbollsfärger. Som Skåne en sommardag. Malmös fotbollskultur. Javisst Bosse så klart också. Inget efternamn behövs. Men HAN är Malmö.

Alltid när jag besökte föräldrahemmet på Borgmästargården tog jag mig en förmiddagsvandring till träningsplanerna intill Stadion. Redan på avstånd såg jag den vackra buketten i blått och gult. Ungdomar i olika åldrar. Alla med framtidsdrömmar om spel i A-lagen. Om Berömmelse. Framgångar. Mer eller mindre medvetna om sina klubbars historia. Några kanske lyckades. De flesta blev väl som jag sittande på läktaren med kärlek till spelet och sin klubb. Där kunde jag gå i timmar, skåda framtiden för stadens fotboll och vara helt säker på att. Jag kunde inte vara någon annanstans än i mitt Malmö.

Det har gått några år nu sen 1911. Ingen ung person kan ha en aning om tider som flytt. Om serierivaliteten. Om att vara ” the topcat in town”. Men än är vi några vandrande på jorden som vet. Kanske längtar igen? Längtar till något utopiskt? För nu är avståndet stort mellan de båda. Har till och med varit avgrundsdjupt. Chansen (risken för vissa) att mötas i seriesammanhang är minimal. Jag önskar det….alla ” gula” gör det så klart. Inom det blå reviret råder oenighet. Skall reviret utmanas? Eller vill vi kittlas av äkta allsvenska stadsderbyn? Ja, välj själv alla MFF-vänner.

Så slutade det iskalla etthundra-trettiosjätte mötet 2-2. Spelades på värdig mark. En mark som måste läggas till vad som är Malmös hjärta. Den som vi kallar för ”Gamla Idrottsplatsen”. Kulan i luften igen . Inga virus kan stoppa fotbollen. Inga virus kan hindra vårens ankomst..

Epilog. Himmelsblått mot Kanariegult är lite av temat. I går uppträdde MFF i lånta fjädrar. Utbytesdräkt -hysterin blir allt vanligare i fotbollsvärlden. Respekten för att en stor del av en klubbs själ stavas ”Klubbens färger” är sen längesen ett fint minne blott. Så göm reservdräkterna i garderoben. Ikläd dem endast då det är ett måste.

Lite bilder från gårdagen. (Tack Pierre Mens och andra fotografer)